Romanos 6
1 quid ergo dicemus permanebimus in peccato ut gratia abundet
Vad skola vi då säga? Skola vi förbliva i synden, för att nåden skall bliva så mycket större?
2 absit qui enim mortui sumus peccato quomodo adhuc vivemus in illo
Bort det! Vi som hava dött från synden, huru skulle vi ännu kunna leva i den?
3 an ignoratis quia quicumque baptizati sumus in Christo Iesu in morte ipsius baptizati sumus
Veten I då icke att vi alla som hava blivit döpta till Kristus Jesus, vi hava blivit döpta till hans död?
4 consepulti enim sumus cum illo per baptismum in mortem ut quomodo surrexit Christus a mortuis per gloriam Patris ita et nos in novitate vitae ambulemus
Och vi hava så, genom detta dop till döden, blivit begravna med honom, för att, såsom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet, också vi skola vandra i ett nytt väsende, i liv.
5 si enim conplantati facti sumus similitudini mortis eius simul et resurrectionis erimus
Ty om vi hava vuxit samman med honom genom en lika död, så skola vi ock vara sammanvuxna med honom genom en lika uppståndelse.
6 hoc scientes quia vetus homo noster simul crucifixus est ut destruatur corpus peccati ut ultra non serviamus peccato
Vi veta ju detta, att vår gamla människa har blivit korsfäst med honom, för att syndakroppen skall göras om intet, så att vi icke mer tjäna synden.
7 qui enim mortuus est iustificatus est a peccato
Ty den som är död, han är friad ifrån synden.
8 si autem mortui sumus cum Christo credimus quia simul etiam vivemus cum Christo
Hava vi nu dött med Kristus, så tro vi att vi ock skola leva med honom,
9 scientes quod Christus surgens ex mortuis iam non moritur mors illi ultra non dominabitur
eftersom vi veta att Kristus, sedan han har uppstått från de döda, icke mer dör; döden råder icke mer över honom.
10 quod enim mortuus est peccato mortuus est semel quod autem vivit vivit Deo
Ty hans död var en död från synden en gång för alla, men hans liv är ett liv för Gud.
11 ita et vos existimate vos mortuos quidem esse peccato viventes autem Deo in Christo Iesu
Så mån ock I hålla före att I ären döda från synden och leven för Gud, i Kristus Jesus.
12 non ergo regnet peccatum in vestro mortali corpore ut oboediatis concupiscentiis eius
Låten därför icke synden hava väldet i edra dödliga kroppar, så att I lyden deras begärelser.
13 sed neque exhibeatis membra vestra arma iniquitatis peccato sed exhibete vos Deo tamquam ex mortuis viventes et membra vestra arma iustitiae Deo
Och ställen icke edra lemmar i syndens tjänst, att vara orättfärdighetsvapen, utan ställen eder själva i Guds tjänst, såsom de där från döden hava kommit till livet, och edra lemmar i Guds tjänst, att vara rättfärdighetsvapen.
14 peccatum enim vobis non dominabitur non enim sub lege estis sed sub gratia
Ty synden skall icke råda över eder, eftersom I icke stån under lagen, utan under nåden.
15 quid ergo peccavimus quoniam non sumus sub lege sed sub gratia absit
Huru är det alltså? Skola vi synda, eftersom vi icke stå under lagen, utan under nåden? Bort det!
16 nescitis quoniam cui exhibetis vos servos ad oboediendum servi estis eius cui oboeditis sive peccati sive oboeditionis ad iustitiam
I veten ju, att när I ställen eder i någons tjänst för att lyda honom, så ären I tjänare under denne, som I sålunda lyden, vare sig det är under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet.
17 gratias autem Deo quod fuistis servi peccati oboedistis autem ex corde in eam formam doctrinae in qua traditi estis
Men Gud vare tack för att den tid är förbi, då I voren syndens tjänare, och för att I haven blivit av hjärtat lydiga, så att I följen den lära som har givits eder till mönsterbild,
18 liberati autem a peccato servi facti estis iustitiae
och för att I, när I nu haven gjorts fria ifrån synden, haven blivit tjänare under rättfärdigheten --
19 humanum dico propter infirmitatem carnis vestrae sicut enim exhibuistis membra vestra servire inmunditiae et iniquitati ad iniquitatem ita nunc exhibete membra vestra servire iustitiae in sanctificationem
om jag nu får tala på människosätt, för eder köttsliga svaghets skull. Ja, likasom I förr ställden edra lemmar i orenhetens och orättfärdighetens tjänst, till orättfärdighet, så mån I nu ställa edra lemmar i rättfärdighetens tjänst, till helgelse.
20 cum enim servi essetis peccati liberi fuistis iustitiae
Medan I voren syndens tjänare, voren I ju fria ifrån rättfärdighetens tjänst;
21 quem ergo fructum habuistis tunc in quibus nunc erubescitis nam finis illorum mors est
men vilken frukt skördaden I då därav? Jo, det som I nu blygens för; änden på sådant är ju döden.
22 nunc vero liberati a peccato servi autem facti Deo habetis fructum vestrum in sanctificationem finem vero vitam aeternam (aiōnios g166)
Men nu, då I haven gjorts fria ifrån synden och blivit Guds tjänare, nu skörden I frukten av detta: I varden helgade; och änden bliver att I undfån evigt liv. (aiōnios g166)
