Psalmorum 74
1 intellectus Asaph ut quid Deus reppulisti in finem iratus est furor tuus super oves pascuae tuae
En undervisning Assaphs. Gud, hvi förkastar du oss så alldeles; och äst så grymmeliga vred öfver dina fosterfår?
2 memor esto congregationis tuae quam possedisti ab initio redemisti virgam hereditatis tuae mons Sion in quo habitasti in eo
Tänk uppå dina menighet, den du af ålder förvärfvat, och dig till arfvedel förlöst hafver; uppå Zions berg, der du bor.
3 leva manus tuas in superbias eorum in finem quanta malignatus est inimicus in sancto
Trampa dem på fötterna, och stöt dem platt neder i grund. Fienden hafver all ting förderfvat i helgedomenom.
4 et gloriati sunt qui oderunt te in medio sollemnitatis tuae posuerunt signa sua signa
Dina ovänner ryta uti dinom husom, och sätta sina afgudar der in.
5 et non cognoverunt sicut in exitu super summum quasi in silva lignorum securibus
Man ser yxerna ofvantill blänka, såsom man i en skog högge;
6 exciderunt ianuas eius in id ipsum in securi et ascia deiecerunt eam
Och sönderhugga all dess tafvelverk med yxer och bilor.
7 incenderunt igni sanctuarium tuum in terra polluerunt tabernaculum nominis tui
De uppbränna din helgedom; de oskära dins Namns boning i grund.
8 dixerunt in corde suo cognatio eorum simul quiescere faciamus omnes dies festos Dei a terra
De tala i sitt hjerta: Låter oss skinna dem; de uppbränna all Guds hus i landena.
9 signa nostra non vidimus iam non est propheta et nos non cognoscet amplius
Vår tecken se vi intet, och ingen Prophet predikar mer, och ingen, lärare lärer oss mer.
10 usquequo Deus inproperabit inimicus inritat adversarius nomen tuum in finem
Ack! Gud, huru länge skall ovännen försmäda; och fienden så alldeles förlasta ditt Namn?
11 ut quid avertis manum tuam et dexteram tuam de medio sinu tuo in finem
Hvi vänder du dina hand ifrå, och dina högra hand så platt ifrå ditt sköt?
12 Deus autem rex noster ante saeculum operatus est salutes in medio terrae
Men Gud är min Konung af ålder; den all hjelp gör, som på jordene sker.
13 tu confirmasti in virtute tua mare contribulasti capita draconum in aquis
Du sönderdelar hafvet genom dina kraft, och sönderslår drakarnas hufvud i vattnet.
14 tu confregisti capita draconis dedisti eum escam populis Aethiopum
Du sönderkrossar hufvuden af hvalfiskarna, och gifver dem folkena i öknene till spis.
15 tu disrupisti fontem et torrentes tu siccasti fluvios Aetham;
Du låter uppvälla källor och bäcker; du låter borttorkas starka strömmar.
16 tuus est dies et tua est nox tu fabricatus es auroram et solem
Dag och natt äro dine; du gör, att både sol och stjernor sitt vissa lopp hafva.
17 tu fecisti omnes terminos terrae aestatem et ver tu plasmasti ea
Du sätter hvarjo lande sina gränsor; sommar och vinter gör du.
18 memor esto huius inimicus inproperavit Dominum et populus insipiens incitavit nomen tuum
Så betänk dock det, att fienden försmäder Herran, och ett galet folk lastar ditt Namn.
19 ne tradas bestiis animam confitentem tibi animas pauperum tuorum ne obliviscaris in finem
Gif dock icke dins turturdufvos själ vilddjurena, och förgät icke så platt dina fattiga kreatur.
20 respice in testamentum tuum quia repleti sunt qui obscurati sunt terrae domibus iniquitatum
Tänk uppå förbundet; ty landet är allt omkring jämmerliga förhärjadt, och husen äro nederrifne.
21 ne avertatur humilis factus confusus pauper et inops laudabunt nomen tuum
Låt icke de ringa afgå med skam; ty de fattige och elände lofva ditt Namn.
22 exsurge Deus iudica causam tuam memor esto inproperiorum tuorum eorum qui ab insipiente sunt tota die
Upp, o Gud, och uträtta dina sak; tänk uppå den försmädelse, som dig dagliga af de galna vederfars.
23 ne obliviscaris voces inimicorum tuorum superbia eorum qui te oderunt ascendit semper
Förgät icke dina fiendars skri; dina ovänners rasande varder ju längre ju större.
