Psalmorum 71
1 David psalmus filiorum Ionadab et priorum captivorum in te Domine speravi non confundar in aeternum
Herre, jag förtröstar uppå dig, låt mig aldrig på skam komma.
2 in iustitia tua libera me et eripe me inclina ad me aurem tuam et salva me
Fräls mig genom dina rättfärdighet, och hjelp mig ut; böj din öron till mig, och hjelp mig.
3 esto mihi in Deum protectorem et in locum munitum ut salvum me facias quoniam firmamentum meum et refugium meum es tu
Var mig en stark tröst, dit jag alltid fly må, du som lofvat hafver att hjelpa mig; ty du äst min klippa och min borg.
4 Deus meus eripe me de manu peccatoris de manu contra legem agentis et iniqui
Min Gud, hjelp mig utu dens ogudaktigas hand, utu dens orättfärdigas och tyrannens hand.
5 quoniam tu es patientia mea Domine Domine spes mea a iuventute mea
Ty du äst min tillflykt, Herre, Herre; mitt hopp allt ifrå minom ungdom.
6 in te confirmatus sum ex utero de ventre matris meae tu es protector meus in te cantatio mea semper
Uppå dig hafver jag förlåtit mig, allt ifrå moderlifvet; du hafver dragit mig utu mine moders lif; min berömmelse är alltid af dig.
7 tamquam prodigium factus sum multis et tu adiutor fortis
Jag är för mångom ett vidunder; men du äst min starka tröst.
8 repleatur os meum laude ut cantem gloriam tuam tota die magnitudinem tuam
Låt min mun full vara af ditt lof och pris dagliga dags.
9 non proicias me in tempore senectutis cum deficiet virtus mea ne derelinquas me
Förkasta mig icke uti min ålderdom; öfvergif mig icke, när jag svag varder.
10 quia dixerunt inimici mei mihi et qui custodiebant animam meam consilium fecerunt in unum
Ty mine fiender tala emot mig, och de som efter mina själ vakta, de rådslå tillhopa;
11 dicentes Deus dereliquit eum persequimini et conprehendite eum quia non est qui eripiat
Och säga: Gud hafver öfvergifvit honom; jager efter, och griper honom; ty der är ingen hjelpare.
12 Deus ne elongeris a me Deus meus in adiutorium meum respice
Gud, var icke långt borto ifrå mig; min Gud, skynda dig till att hjelpa mig.
13 confundantur et deficiant detrahentes animae meae operiantur confusione et pudore qui quaerunt mala mihi
Skämme sig och förgås, de som emot mine själ äro; varde med skam och hån öfvertäckte, de som mitt värsta söka.
14 ego autem semper sperabo et adiciam super omnem laudem tuam
Men jag vill alltid bida, och vill alltid föröka ditt lof.
15 os meum adnuntiabit iustitiam tuam tota die salutem tuam quoniam non cognovi litteraturam
Min mun skall förkunna dina rättfärdighet, dagliga dags dina salighet, den jag icke alla räkna kan.
16 introibo in potentiam Domini Domine memorabor iustitiae tuae solius
Jag går i Herrans, Herrans kraft; jag prisar dina rättfärdighet, ja, din allena.
17 Deus docuisti me ex iuventute mea et usque nunc pronuntiabo mirabilia tua
Gud, du hafver lärt mig af min ungdom; derföre förkunnar jag ännu din under.
18 et usque in senectam et senium Deus ne derelinquas me donec adnuntiem brachium tuum generationi omni quae ventura est potentiam tuam
Ock förlåt mig icke, Gud, i ålderdomen, när jag grå varder; tilldess jag förkunnar din arm barnabarnom, och dina magt allom dem som komma skola.
19 et iustitiam tuam Deus usque in altissima quae fecisti magnalia Deus quis similis tibi
Gud, din rättfärdighet är hög, du som stor ting gör. Gud, ho är dig lik?
20 quantas ostendisti mihi tribulationes multas et malas et conversus vivificasti me et de abyssis terrae iterum reduxisti me
Ty du låter mig förfara mycken och stor ångest, och gör mig åter lefvande; och hemtar mig åter upp utu jordenes djup.
21 multiplicasti magnificentiam tuam et conversus consolatus es me
Du gör mig ganska storan, och styrker mig igen.
22 nam et ego confitebor tibi in vasis psalmi veritatem tuam Deus psallam tibi in cithara Sanctus Israhel
Så tackar jag ock dig med psaltarespel, för dina trofasthet, min Gud. Jag lofsjunger dig på harpor, du Helige i Israel.
23 exultabunt labia mea cum cantavero tibi et anima mea quam redemisti
Mine läppar och min själ, som du förlöst hafver, äro glade, och lofsjunga dig.
24 sed et lingua mea tota die meditabitur iustitiam tuam cum confusi et reveriti fuerint qui quaerunt mala mihi
Ock talar min tunga dagliga dags om dina rättfärdighet; ty skämma måga sig, och på skam komma, de som mitt värsta söka.
