Psalmorum 59
1 in finem ne disperdas David in tituli inscriptione quando misit Saul et custodivit domum eius ut interficeret eum eripe me de inimicis meis Deus et ab insurgentibus in me libera me
För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när Saul sände och lät bevaka hans hus för att döda honom.
2 eripe me de operantibus iniquitatem et de viris sanguinum salva me
Rädda mig, min Gud, från mina fiender, beskydda mig för mina motståndare.
3 quia ecce ceperunt animam meam inruerunt in me fortes
Rädda mig från ogärningsmännen, och fräls mig från de blodgiriga.
4 neque iniquitas mea neque peccatum meum Domine sine iniquitate cucurri et direxi
Ty se, de ligga i försåt för mig; grymma människor rota sig samman mot mig, utan någon min överträdelse eller synd, o HERRE.
5 exsurge in occursum meum et vide et tu Domine Deus virtutum Deus Israhel intende ad visitandas omnes gentes non miserearis omnibus qui operantur iniquitatem diapsalma
Utan någon min missgärning löpa de fram och göra sig redo; vakna upp, kom mig till mötes, och se härtill.
6 convertentur ad vesperam et famem patientur ut canes et circuibunt civitatem
Ja, du HERRE Gud Sebaot, Israels Gud, vakna och hemsök alla hedningar, hemsök utan nåd alla trolösa ogärningsmän. (Sela)
7 ecce loquentur in ore suo et gladius in labiis eorum quoniam quis audivit
Var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.
8 et tu Domine deridebis eos ad nihilum deduces omnes gentes
Se, deras mun flödar över, svärd äro på deras läppar, ty »vem skulle höra det?»
9 fortitudinem meam ad te custodiam quia Deus susceptor meus
Men du, HERRE, ler åt dem; du bespottar alla hedningar.
10 Deus meus voluntas eius praeveniet me
Mot deras makt vill jag hålla mig till dig, ty Gud är min borg.
11 Deus ostendet mihi super inimicos meos ne occidas eos nequando obliviscantur populi mei disperge illos in virtute tua et depone eos protector meus Domine
Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd, Gud låter mig se med lust på mina förföljare.
12 delictum oris eorum sermonem labiorum ipsorum et conprehendantur in superbia sua et de execratione et mendacio adnuntiabuntur
Dräp dem icke, på det att mitt folk ej må förgäta det; låt dem genom din kraft driva ostadiga omkring, och slå dem ned, du vår sköld, o Herre.
13 in consummatione in ira consummationis et non erunt et scient quia Deus dominatur Iacob finium terrae diapsalma
Vart ord på deras läppar är en synd i deras mun. Må de fångas i sitt högmod, genom den förbannelse och lögn som de tala.
14 convertentur ad vesperam et famem patientur ut canes et circuibunt civitatem
Förgör dem i vrede, förgör dem, så att de ej mer äro till; och må de förnimma att det är Gud som råder i Jakob, allt intill jordens ändar. (Sela)
15 ipsi dispergentur ad manducandum si vero non fuerint saturati et murmurabunt
Ja, var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.
16 ego autem cantabo fortitudinem tuam et exultabo mane misericordiam tuam quia factus es susceptor meus et refugium meum in die tribulationis meae
De driva omkring efter rov; om de icke bliva mätta, så stanna de kvar över natten.
17 adiutor meus tibi psallam quia Deus susceptor meus es Deus meus misericordia mea
Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd; ty du var för mig en borg och en tillflykt, när jag var i nöd. Min starkhet, dig vill jag lovsjunga, ty Gud är min borg, min nåderike Gud.
