< Psalmorum 54 >
1 in finem in carminibus intellectus David cum venissent Ziphei et dixissent ad Saul nonne David absconditus est apud nos Deus in nomine tuo salvum me fac et in virtute tua iudica me
För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David,
2 Deus exaudi orationem meam auribus percipe verba oris mei
när sifiterna kommo och sade till Saul: »David håller sig nu gömd hos oss.»
3 quoniam alieni insurrexerunt adversum me et fortes quaesierunt animam meam non proposuerunt Deum ante conspectum suum diapsalma
Gud, fräls mig genom ditt namn, och skaffa mig rätt genom din makt.
4 ecce enim Deus adiuvat me Dominus susceptor animae meae
Gud, hör min bön, lyssna till min muns tal.
5 avertet mala inimicis meis in veritate tua disperde illos
Ty främlingar resa sig upp mot mig, och våldsverkare stå efter mitt liv; de hava icke Gud för ögonen. (Sela)
6 voluntarie sacrificabo tibi confitebor nomini tuo Domine quoniam bonum
Se, Gud är min hjälpare, Herren uppehåller min själ.
7 quoniam ex omni tribulatione eripuisti me et super inimicos meos despexit oculus meus
Må det onda falla tillbaka på mina förföljare, förgör dem, du som är trofast. Då skall jag offra åt dig med villigt hjärta; jag skall prisa ditt namn, o HERRE, ty det är gott. Ja, ur all nöd räddar det mig, och mitt öga får se med lust på mina fiender.