< Psalmorum 39 >

1 in finem Idithun canticum David dixi custodiam vias meas ut non delinquam in lingua mea posui ori meo custodiam cum consisteret peccator adversum me
För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David. Jag sade: "Jag vill akta på vad jag gör, så att jag icke syndar med min tunga; jag vill akta på att tygla min mun, så länge den ogudaktige är för mina ögon."
2 obmutui et humiliatus sum et silui a bonis et dolor meus renovatus est
Jag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.
3 concaluit cor meum intra me et in meditatione mea exardescet ignis
Mitt hjärta blev brinnande i mitt bröst: när jag begrundade, upptändes en eld i mig; jag talade med min tunga.
4 locutus sum in lingua mea notum fac mihi Domine finem meum et numerum dierum meorum quis est ut sciam quid desit mihi
HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.
5 ecce mensurabiles posuisti dies meos et substantia mea tamquam nihilum ante te verumtamen universa vanitas omnis homo vivens diapsalma
Se, såsom en handsbredd har du gjort mina dagars mått, och min livslängd är såsom intet inför dig; fåfänglighet allenast äro alla människor, huru säkra de än stå. (Sela)
6 verumtamen in imagine pertransit homo sed et frustra conturbatur thesaurizat et ignorat cui congregabit ea
Såsom en drömbild allenast gå de fram, fåfänglighet allenast är deras ävlan; de samla tillhopa och veta icke vem som skall få det.
7 et nunc quae est expectatio mea nonne Dominus et substantia mea apud te est
Och nu, vad förbidar jag, Herre? Till dig står mitt hopp.
8 ab omnibus iniquitatibus meis erue me obprobrium insipienti dedisti me
Befria mig från alla mina överträdelser, låt mig icke bliva till smälek för dåren.
9 obmutui et non aperui os meum quoniam tu fecisti
Jag tiger och upplåter icke min mun; ty det är du som har gjort det.
10 amove a me plagas tuas
Vänd av ifrån mig din plåga; för din hands aga försmäktar jag.
11 a fortitudine manus tuae ego defeci in increpationibus propter iniquitatem corripuisti hominem et tabescere fecisti sicut araneam animam eius verumtamen vane conturbatur omnis homo diapsalma
Om du tuktar någon med näpst för missgärning, så är det ute med hans härlighet, såsom när mal krossas. Fåfänglighet allenast äro alla människor. (Sela)
12 exaudi orationem meam Domine et deprecationem meam auribus percipe lacrimas meas ne sileas quoniam advena sum apud te et peregrinus sicut omnes patres mei
Hör min bön, o HERRE, och lyssna till mitt rop, tig icke vid mina tårar; ty jag är en främling i ditt hägn, en gäst såsom alla mina fäder.
13 remitte mihi ut refrigerer priusquam abeam et amplius non ero
Vänd ifrån mig din blick, så att jag får vederkvickas, innan jag går hädan och icke mer är till.

< Psalmorum 39 >