Psalmorum 109
1 in finem David psalmus
För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
2 Deus laudem meam ne tacueris quia os peccatoris et os dolosi super me apertum est
Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
3 locuti sunt adversum me lingua dolosa et sermonibus odii circuierunt me et expugnaverunt me gratis
Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
4 pro eo ut me diligerent detrahebant mihi ego autem orabam
Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
5 et posuerunt adversus me mala pro bonis et odium pro dilectione mea
De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
6 constitue super eum peccatorem et diabulus stet a dextris eius
Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
7 cum iudicatur exeat condemnatus et oratio eius fiat in peccatum
När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
8 fiant dies eius pauci et episcopatum eius accipiat alter
Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
9 fiant filii eius orfani et uxor eius vidua
Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
10 nutantes transferantur filii eius et mendicent eiciantur de habitationibus suis
Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
11 scrutetur fenerator omnem substantiam eius et diripiant alieni labores eius
Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
12 non sit illi adiutor nec sit qui misereatur pupillis eius
Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
13 fiant nati eius in interitum in generatione una deleatur nomen eius
Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
14 in memoriam redeat iniquitas patrum eius in conspectu Domini et peccatum matris eius non deleatur
Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
15 fiant contra Dominum semper et dispereat de terra memoria eorum
Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
16 pro eo quod non est recordatus facere misericordiam
Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
17 et persecutus est hominem inopem et mendicum et conpunctum corde mortificare
Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
18 et dilexit maledictionem et veniet ei et noluit benedictionem et elongabitur ab eo et induit maledictionem sicut vestimentum et intravit sicut aqua in interiora eius et sicut oleum in ossibus eius
Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
19 fiat ei sicut vestimentum quo operitur et sicut zona qua semper praecingitur
Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
20 hoc opus eorum qui detrahunt mihi apud Dominum et qui loquuntur mala adversus animam meam
Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
21 et tu Domine Domine fac mecum propter nomen tuum quia suavis misericordia tua libera me
Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
22 quia egenus et pauper ego sum et cor meum turbatum est intra me
Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
23 sicut umbra cum declinat ablatus sum excussus sum sicut lucustae
Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
24 genua mea infirmata sunt a ieiunio et caro mea inmutata est propter oleum
Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
25 et ego factus sum obprobrium illis viderunt me moverunt capita sua
Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
26 adiuva me Domine Deus meus salvum fac me secundum misericordiam tuam
Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
27 et sciant quia manus tua haec tu Domine fecisti eam
och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
28 maledicent illi et tu benedices qui insurgunt in me confundantur servus autem tuus laetabitur
Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
29 induantur qui detrahunt mihi pudore et operiantur sicut deploide confusione sua
Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
30 confitebor Domino nimis in ore meo et in medio multorum laudabo eum
Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
31 quia adstetit a dextris pauperis ut salvam faceret a persequentibus animam meam
Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
