Proverbiorum 9
1 sapientia aedificavit sibi domum excidit columnas septem
Visheten byggde sitt hus, och högg sju pelare;
2 immolavit victimas suas miscuit vinum et proposuit mensam suam
Och slagtade sin boskap, skänkte sitt vin, och tillredde sitt bord;
3 misit ancillas suas ut vocarent ad arcem et ad moenia civitatis
Och sände sina tjenarinnor ut, till att bjuda upp på stadsens palats:
4 si quis est parvulus veniat ad me et insipientibus locuta est
Den fåkunnig är, han komme hit; och till de dårar sade hon:
5 venite comedite panem meum et bibite vinum quod miscui vobis
Kommer, äter af mitt bröd, och dricker af vinet, som jag skänker;
6 relinquite infantiam et vivite et ambulate per vias prudentiae
Öfvergifver det galna väsendet, så fån I lefva; och går på förståndsens väg.
7 qui erudit derisorem ipse sibi facit iniuriam et qui arguit impium generat maculam sibi
Hvilken som tuktar bespottaren, han får skam igen; och den som straffar en ogudaktigan, han varder försmädad.
8 noli arguere derisorem ne oderit te argue sapientem et diliget te
Straffa bespottaren intet, att han icke hatar dig; straffa den visa, han skall älska dig.
9 da sapienti et addetur ei sapientia doce iustum et festinabit accipere
Gif dem visa, så skall han ännu visare varda; lär den rättfärdiga, så växer han till i lärdom.
10 principium sapientiae timor Domini et scientia sanctorum prudentia
Vishetenes begynnelse är Herrans fruktan, och förstånd lärer hvad heligt är;
11 per me enim multiplicabuntur dies tui et addentur tibi anni vitae
Ty igenom mig skola dine dagar månge varda, och dins lifs år dig flere varda.
12 si sapiens fueris tibimet ipsi eris si inlusor solus portabis malum
Äst du vis, så äst du dig vis; äst du en bespottare, så måste du umgälla det allena.
13 mulier stulta et clamosa plenaque inlecebris et nihil omnino sciens
Men en galen ostadig qvinna, full med sqvaller, och fåvitsk;
14 sedit in foribus domus suae super sellam in excelso urbis loco
Sitter i sins hus dörr, på en stol, högt uppe i stadenom;
15 ut vocaret transeuntes viam et pergentes itinere suo
Till att bjuda alla de der framom gå, och rättelliga vandra på sinom vägom:
16 quis est parvulus declinet ad me et vecordi locuta est
Den der fåkunnig är, han komme hit. Och till de dårar säger hon:
17 aquae furtivae dulciores sunt et panis absconditus suavior
Stulet vatten är sött, och fördoldt bröd är lustigt.
