Proverbiorum 3
1 fili mi ne obliviscaris legis meae et praecepta mea custodiat cor tuum
Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
2 longitudinem enim dierum et annos vitae et pacem adponent tibi
Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
3 misericordia et veritas non te deserant circumda eas gutturi tuo et describe in tabulis cordis tui
Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
4 et invenies gratiam et disciplinam bonam coram Deo et hominibus
Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
5 habe fiduciam in Domino ex toto corde tuo et ne innitaris prudentiae tuae
Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
6 in omnibus viis tuis cogita illum et ipse diriget gressus tuos
Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
7 ne sis sapiens apud temet ipsum time Dominum et recede a malo
Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
8 sanitas quippe erit umbilico tuo et inrigatio ossuum tuorum
Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
9 honora Dominum de tua substantia et de primitiis omnium frugum tuarum
Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
10 et implebuntur horrea tua saturitate et vino torcularia redundabunt
Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
11 disciplinam Domini fili mi ne abicias nec deficias cum ab eo corriperis
Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
12 quem enim diligit Dominus corripit et quasi pater in filio conplacet sibi
Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
13 beatus homo qui invenit sapientiam et qui affluit prudentia
Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
14 melior est adquisitio eius negotiatione argenti et auro primo fructus eius
Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
15 pretiosior est cunctis opibus et omnia quae desiderantur huic non valent conparari
Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
16 longitudo dierum in dextera eius in sinistra illius divitiae et gloria
Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
17 viae eius viae pulchrae et omnes semitae illius pacificae
Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
18 lignum vitae est his qui adprehenderint eam et qui tenuerit eam beatus
Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
19 Dominus sapientia fundavit terram stabilivit caelos prudentia
Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
20 sapientia illius eruperunt abyssi et nubes rore concrescunt
Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
21 fili mi ne effluant haec ab oculis tuis custodi legem atque consilium
Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
22 et erit vita animae tuae et gratia faucibus tuis
Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
23 tunc ambulabis fiducialiter in via tua et pes tuus non inpinget
Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
24 si dormieris non timebis quiesces et suavis erit somnus tuus
Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
25 ne paveas repentino terrore et inruentes tibi potentias impiorum
Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
26 Dominus enim erit in latere tuo et custodiet pedem tuum ne capiaris
Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
27 noli prohibere benefacere eum qui potest si vales et ipse benefac
Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
28 ne dicas amico tuo vade et revertere et cras dabo tibi cum statim possis dare
Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
29 ne moliaris amico tuo malum cum ille in te habeat fiduciam
Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
30 ne contendas adversus hominem frustra cum ipse tibi nihil mali fecerit
Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
31 ne aemuleris hominem iniustum nec imiteris vias eius
Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
32 quia abominatio Domini est omnis inlusor et cum simplicibus sermocinatio eius
Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
33 egestas a Domino in domo impii habitacula autem iustorum benedicentur
Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
34 inlusores ipse deludet et mansuetis dabit gratiam
Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
35 gloriam sapientes possidebunt stultorum exaltatio ignominia
De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.
