Proverbiorum 19
1 melior est pauper qui ambulat in simplicitate sua quam torquens labia insipiens
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
2 ubi non est scientia animae non est bonum et qui festinus est pedibus offendit
Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
3 stultitia hominis subplantat gressus eius et contra Deum fervet animo suo
En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
4 divitiae addunt amicos plurimos a paupere autem et hii quos habuit separantur
Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
5 testis falsus non erit inpunitus et qui mendacia loquitur non effugiet
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
6 multi colunt personam potentis et amici sunt dona tribuenti
Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
7 fratres hominis pauperis oderunt eum insuper et amici procul recesserunt ab eo qui tantum verba sectatur nihil habebit
Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
8 qui autem possessor est mentis diligit animam suam et custos prudentiae inveniet bona
Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
9 testis falsus non erit inpunitus et qui loquitur mendacia peribit
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
10 non decent stultum deliciae nec servum dominari principibus
Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
11 doctrina viri per patientiam noscitur et gloria eius est iniqua praetergredi
Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
12 sicut fremitus leonis ita et regis ira et sicut ros super herbam ita hilaritas eius
En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
13 dolor patris filius stultus et tecta iugiter perstillantia litigiosa mulier
En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
14 domus et divitiae dantur a patribus a Domino autem proprie uxor prudens
Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
15 pigredo inmittit soporem et anima dissoluta esuriet
Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
16 qui custodit mandatum custodit animam suam qui autem neglegit vias suas mortificabitur
Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
17 feneratur Domino qui miseretur pauperis et vicissitudinem suam reddet ei
Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
18 erudi filium tuum ne desperes ad interfectionem autem eius ne ponas animam tuam
Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
19 qui inpatiens est sustinebit damnum et cum rapuerit aliud adponet
Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
20 audi consilium et suscipe disciplinam ut sis sapiens in novissimis tuis
Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
21 multae cogitationes in corde viri voluntas autem Domini permanebit
Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
22 homo indigens misericors est et melior pauper quam vir mendax
Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
23 timor Domini ad vitam et in plenitudine commorabitur absque visitatione pessimi
HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
24 abscondit piger manum suam sub ascella nec ad os suum adplicat eam
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
25 pestilente flagellato stultus sapientior erit sin autem corripueris sapientem intelleget disciplinam
Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
26 qui adfligit patrem et fugat matrem ignominiosus est et infelix
Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
27 non cesses fili audire doctrinam nec ignores sermones scientiae
Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
28 testis iniquus deridet iudicium et os impiorum devorat iniquitatem
Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
29 parata sunt derisoribus iudicia et mallei percutientes stultorum corporibus
Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
