Proverbiorum 17
1 melior est buccella sicca cum gaudio quam domus plena victimis cum iurgio
Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
2 servus sapiens dominabitur filiis stultis et inter fratres hereditatem dividet
En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
3 sicut igne probatur argentum et aurum camino ita corda probat Dominus
Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
4 malus oboedit linguae iniquae et fallax obtemperat labiis mendacibus
En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
5 qui despicit pauperem exprobrat factori eius et qui in ruina laetatur alterius non erit inpunitus
Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
6 corona senum filii filiorum et gloria filiorum patres sui
De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
7 non decent stultum verba conposita nec principem labium mentiens
Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
8 gemma gratissima expectatio praestolantis quocumque se verterit prudenter intellegit
En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
9 qui celat delictum quaerit amicitias qui altero sermone repetit separat foederatos
Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
10 plus proficit correptio apud prudentem quam centum plagae apud stultum
En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
11 semper iurgia quaerit malus angelus autem crudelis mittetur contra eum
Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
12 expedit magis ursae occurrere raptis fetibus quam fatuo confidenti sibi in stultitia sua
Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
13 qui reddit mala pro bonis non recedet malum de domo eius
Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
14 qui dimittit aquam caput est iurgiorum et antequam patiatur contumeliam iudicium deserit
Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
15 et qui iustificat impium et qui condemnat iustum abominabilis est uterque apud Dominum
Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
16 quid prodest habere divitias stultum cum sapientiam emere non possit
Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
17 omni tempore diligit qui amicus est et frater in angustiis conprobatur
En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
18 homo stultus plaudet manibus cum spoponderit pro amico suo
En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
19 qui meditatur discordiam diligit rixas et qui exaltat ostium quaerit ruinam
Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
20 qui perversi cordis est non inveniet bonum et qui vertit linguam incidet in malum
Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
21 natus est stultus in ignominiam suam sed nec pater in fatuo laetabitur
Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
22 animus gaudens aetatem floridam facit spiritus tristis exsiccat ossa
Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
23 munera de sinu impius accipit ut pervertat semitas iudicii
Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
24 in facie prudentis lucet sapientia oculi stultorum in finibus terrae
Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
25 ira patris filius stultus et dolor matris quae genuit eum
En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
26 non est bonum damnum inferre iusto nec percutere principem qui recta iudicat
Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
27 qui moderatur sermones suos doctus et prudens est et pretiosi spiritus vir eruditus
Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
28 stultus quoque si tacuerit sapiens putabitur et si conpresserit labia sua intellegens
Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
