< Proverbiorum 1 >

1 parabolae Salomonis filii David regis Israhel
Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
2 ad sciendam sapientiam et disciplinam
Till att deraf lära vishet och tukt;
3 ad intellegenda verba prudentiae et suscipiendam eruditionem doctrinae iustitiam et iudicium et aequitatem
Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
4 ut detur parvulis astutia adulescenti scientia et intellectus
Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
5 audiens sapiens sapientior erit et intellegens gubernacula possidebit
Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
6 animadvertet parabolam et interpretationem verba sapientium et enigmata eorum
Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
7 timor Domini principium scientiae sapientiam atque doctrinam stulti despiciunt
Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
8 audi fili mi disciplinam patris tui et ne dimittas legem matris tuae
Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
9 ut addatur gratia capiti tuo et torques collo tuo
Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
10 fili mi si te lactaverint peccatores ne adquiescas
Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
11 si dixerint veni nobiscum insidiemur sanguini abscondamus tendiculas contra insontem frustra
Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
12 degluttiamus eum sicut infernus viventem et integrum quasi descendentem in lacum (Sheol h7585)
Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol h7585)
13 omnem pretiosam substantiam repperiemus implebimus domos nostras spoliis
Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
14 sortem mitte nobiscum marsuppium unum sit omnium nostrum
Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
15 fili mi ne ambules cum eis prohibe pedem tuum a semitis eorum
Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
16 pedes enim illorum ad malum currunt et festinant ut effundant sanguinem
Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
17 frustra autem iacitur rete ante oculos pinnatorum
Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
18 ipsique contra sanguinem suum insidiantur et moliuntur fraudes contra animas suas
Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
19 sic semitae omnis avari animas possidentium rapiunt
Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
20 sapientia foris praedicat in plateis dat vocem suam
Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
21 in capite turbarum clamitat in foribus portarum urbis profert verba sua dicens
Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
22 usquequo parvuli diligitis infantiam et stulti ea quae sibi sunt noxia cupiunt et inprudentes odibunt scientiam
Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
23 convertimini ad correptionem meam en proferam vobis spiritum meum et ostendam verba mea
Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
24 quia vocavi et rennuistis extendi manum meam et non fuit qui aspiceret
Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
25 despexistis omne consilium meum et increpationes meas neglexistis
Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
26 ego quoque in interitu vestro ridebo et subsannabo cum vobis quod timebatis advenerit
Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
27 cum inruerit repentina calamitas et interitus quasi tempestas ingruerit quando venerit super vos tribulatio et angustia
När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
28 tunc invocabunt me et non exaudiam mane consurgent et non invenient me
Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
29 eo quod exosam habuerint disciplinam et timorem Domini non susceperint
Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
30 nec adquieverint consilio meo et detraxerint universae correptioni meae
Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
31 comedent igitur fructus viae suae suisque consiliis saturabuntur
Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
32 aversio parvulorum interficiet eos et prosperitas stultorum perdet illos
Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
33 qui autem me audierit absque terrore requiescet et abundantia perfruetur malorum timore sublato
Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.

< Proverbiorum 1 >