< Job 5 >

1 voca ergo si est qui tibi respondeat et ad aliquem sanctorum convertere
Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
2 vere stultum interficit iracundia et parvulum occidit invidia
Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
3 ego vidi stultum firma radice et maledixi pulchritudini eius statim
Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
4 longe fient filii eius a salute et conterentur in porta et non erit qui eruat
Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
5 cuius messem famelicus comedet et ipsum rapiet armatus et ebibent sitientes divitias eius
Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
6 nihil in terra sine causa fit et de humo non orietur dolor
Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
7 homo ad laborem nascitur et avis ad volatum
nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
8 quam ob rem ego deprecabor Dominum et ad Deum ponam eloquium meum
Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
9 qui facit magna et inscrutabilia et mirabilia absque numero
åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
10 qui dat pluviam super faciem terrae et inrigat aquis universa
åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
11 qui ponit humiles in sublimi et maerentes erigit sospitate
när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
12 qui dissipat cogitationes malignorum ne possint implere manus eorum quod coeperant
Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
13 qui adprehendit sapientes in astutia eorum et consilium pravorum dissipat
han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
14 per diem incurrent tenebras et quasi in nocte sic palpabunt in meridie
mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
15 porro salvum faciet a gladio oris eorum et de manu violenti pauperem
Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
16 et erit egeno spes iniquitas autem contrahet os suum
Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
17 beatus homo qui corripitur a Domino increpationem ergo Domini ne reprobes
Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
18 quia ipse vulnerat et medetur percutit et manus eius sanabunt
Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
19 in sex tribulationibus liberabit te et in septima non tanget te malum
Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
20 in fame eruet te de morte et in bello de manu gladii
I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
21 a flagello linguae absconderis et non timebis calamitatem cum venerit
När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
22 in vastitate et fame ridebis et bestiam terrae non formidabis
Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
23 sed cum lapidibus regionum pactum tuum et bestiae terrae pacificae erunt tibi
ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
24 et scies quod pacem habeat tabernaculum tuum et visitans speciem tuam non peccabis
Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
25 scies quoque quoniam multiplex erit semen tuum et progenies tua quasi herba terrae
Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
26 ingredieris in abundantia sepulchrum sicut infertur acervus in tempore suo
I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
27 ecce hoc ut investigavimus ita est quod auditum mente pertracta
Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.

< Job 5 >