Job 36
1 addens quoque Heliu haec locutus est
Vidare sade Elihu:
2 sustine me paululum et indicabo tibi adhuc enim habeo quod pro Deo loquar
Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.
3 repetam scientiam meam a principio et operatorem meum probabo iustum
Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.
4 vere enim absque mendacio sermones mei et perfecta scientia probabitur tibi
Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.
5 Deus potentes non abicit cum et ipse sit potens
Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.
6 sed non salvat impios et iudicium pauperibus tribuit
Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.
7 non aufert a iusto oculos suos et reges in solio conlocat in perpetuum et illi eriguntur
Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.
8 et si fuerint in catenis et vinciantur funibus paupertatis
Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,
9 indicabit eis opera eorum et scelera eorum quia violenti fuerint
så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;
10 revelabit quoque aurem eorum ut corripiat et loquetur ut revertantur ab iniquitate
han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.
11 si audierint et observaverint conplebunt dies suos in bono et annos suos in gloria
Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
12 si autem non audierint transibunt per gladium et consumentur in stultitia
Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.
13 simulatores et callidi provocant iram Dei neque clamabunt cum vincti fuerint
Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,
14 morietur in tempestate anima eorum et vita eorum inter effeminatos
deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.
15 eripiet pauperem de angustia sua et revelabit in tribulatione aurem eius
Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.
16 igitur salvabit te de ore angusto latissime et non habentis fundamentum subter se requies autem mensae tuae erit plena pinguedine
Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.
17 causa tua quasi impii iudicata est causam iudiciumque recipies
Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.
18 non te ergo superet ira ut aliquem opprimas nec multitudo donorum inclinet te
Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.
19 depone magnitudinem tuam absque tribulatione et omnes robustos fortitudine
Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?
20 ne protrahas noctem ut ascendant populi pro eis
Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.
21 cave ne declines ad iniquitatem hanc enim coepisti sequi post miseriam
Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.
22 ecce Deus excelsus in fortitudine sua et nullus ei similis in legislatoribus
Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?
23 quis poterit scrutari vias eius aut quis ei dicere operatus es iniquitatem
Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: "Du gör vad orätt är?"
24 memento quod ignores opus eius de quo cecinerunt viri
Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga
25 omnes homines vident eum unusquisque intuetur procul
och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.
26 ecce Deus magnus vincens scientiam nostram numerus annorum eius inaestimabilis
Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.
27 qui aufert stillas pluviae et effundit imbres ad instar gurgitum
Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;
28 qui de nubibus fluunt quae praetexunt cuncta desuper
skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.
29 si voluerit extendere nubes quasi tentorium suum
Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?
30 et fulgurare lumine suo desuper cardines quoque maris operiet
Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.
31 per haec enim iudicat populos et dat escas multis mortalibus
Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.
32 in manibus abscondit lucem et praecipit ei ut rursus adveniat
I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.
33 adnuntiat de ea amico suo quod possessio eius sit et ad eam possit ascendere
Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.
