< Job 34 >
1 pronuntians itaque Heliu etiam haec locutus est
Och Elihu tog till orda och sade:
2 audite sapientes verba mea et eruditi auscultate me
Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
3 auris enim verba probat et guttur escas gustu diiudicat
Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
4 iudicium eligamus nobis et inter nos videamus quid sit melius
Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
5 quia dixit Iob iustus sum et Deus subvertit iudicium meum
Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
6 in iudicando enim me mendacium est violenta sagitta mea absque ullo peccato
Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
7 quis est vir ut est Iob qui bibit subsannationem quasi aquam
Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
8 qui graditur cum operantibus iniquitatem et ambulat cum viris impiis
han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
9 dixit enim non placebit vir Deo etiam si cucurrerit cum eo
Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»
10 ideo viri cordati audite me absit a Deo impietas et ab Omnipotente iniquitas
Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
11 opus enim hominis reddet ei et iuxta vias singulorum restituet
Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
12 vere enim Deus non condemnabit frustra nec Omnipotens subvertet iudicium
Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
13 quem constituit alium super terram aut quem posuit super orbem quem fabricatus est
Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
14 si direxerit ad eum cor suum spiritum illius et flatum ad se trahet
Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
15 deficiet omnis caro simul et homo in cinerem revertetur
då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
16 si habes ergo intellectum audi quod dicitur et ausculta vocem eloquii mei
Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
17 numquid qui non amat iudicium sanare potest et quomodo tu eum qui iustus est in tantum condemnas
Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
18 qui dicit regi apostata qui vocat duces impios
Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?
19 qui non accipit personas principum nec cognovit tyrannum cum disceptaret contra pauperem opus enim manuum eius sunt universi
Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
20 subito morientur et in media nocte turbabuntur populi et pertransibunt et auferent violentum absque manu
I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
21 oculi enim eius super vias hominum et omnes gressus eorum considerat
Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
22 non sunt tenebrae et non est umbra mortis ut abscondantur ibi qui operantur iniquitatem
Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
23 neque enim ultra in hominis potestate est ut veniat ad Deum in iudicium
Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
24 conteret multos innumerabiles et stare faciet alios pro eis
Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
25 novit enim opera eorum et idcirco inducet noctem et conterentur
Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
26 quasi impios percussit eos in loco videntium
Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
27 qui quasi de industria recesserunt ab eo et omnes vias eius intellegere noluerunt
eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
28 ut pervenire facerent ad eum clamorem egeni et audiret vocem pauperum
De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
29 ipso enim concedente pacem quis est qui condemnet ex quo absconderit vultum quis est qui contempletur eum et super gentem et super omnes homines
Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
30 qui regnare facit hominem hypocritam propter peccata populi
när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
31 quia ergo ego locutus sum ad Deum te quoque non prohibeo
Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
32 si erravi tu doce me si iniquitatem locutus sum ultra non addam
Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
33 numquid a te Deus expetit eam quia displicuit tibi tu enim coepisti loqui et non ego quod si quid nosti melius loquere
Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
34 viri intellegentes loquantur mihi et vir sapiens audiat me
Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
35 Iob autem stulte locutus est et verba illius non sonant disciplinam
»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»
36 pater mi probetur Iob usque ad finem ne desinas in hominibus iniquitatis
Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
37 quia addit super peccata sua blasphemiam inter nos interim constringatur et tunc ad iudicium provocet sermonibus suis Deum
Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.