< Job 27 >
1 addidit quoque Iob adsumens parabolam suam et dixit
Och Job höll talet fram; hof upp sitt ordspråk, och sade:
2 vivit Deus qui abstulit iudicium meum et Omnipotens qui ad amaritudinem adduxit animam meam
Så sant som Gud lefver, den mig min rätt förvägrar, och den Allsmägtige, som mina själ bedröfvar;
3 quia donec superest halitus in me et spiritus Dei in naribus meis
Så länge min ande i mig är, och andedrägten af Gudi i mino näso är;
4 non loquentur labia mea iniquitatem nec lingua mea meditabitur mendacium
Mine läppar skola intet orätt tala, och min tunga skall intet bedrägeri för händer hafva.
5 absit a me ut iustos vos esse iudicem donec deficiam non recedam ab innocentia mea
Bort det ifrå mig, att jag skulle gifva eder rätt; intilldess min ände kommer, skall jag icke vika ifrå mine fromhet.
6 iustificationem meam quam coepi tenere non deseram nec enim reprehendit me cor meum in omni vita mea
Ifrå mine rättfärdighet, som jag håller vill jag icke gå; mitt samvet gnager mig intet för alla mina lifsdagar.
7 sit ut impius inimicus meus et adversarius meus quasi iniquus
Men min fiende varder funnen ogudaktig, och min motståndare orättvis.
8 quae enim spes est hypocritae si avare rapiat et non liberet Deus animam eius
Ty hvad är ens skrymtares hopp, att han så girig är; och Gud rycker dock hans själ bort?
9 numquid clamorem eius Deus audiet cum venerit super illum angustia
Menar du, att Gud skall höra hans röst, när ångest kommer honom uppå?
10 aut poterit in Omnipotente delectari et invocare Deum in omni tempore
Huru kan han hafva lust till den Allsmägtiga, och något åkalla honom?
11 docebo vos per manum Dei quae Omnipotens habeat nec abscondam
Jag vill lära eder om Guds hand, och hvad för dem Allsmäktiga gäller, vill jag icke dölja.
12 ecce vos omnes nostis et quid sine causa vana loquimini
Si, I hållen eder alle, att I ären vise; hvi gifven I då sådana onyttig ting före?
13 haec est pars hominis impii apud Deum et hereditas violentorum quam ab Omnipotente suscipient
Detta är en ogudaktig menniskos lön när Gudi, och de tyranners arf, som de af dem Allsmägtiga få skola.
14 si multiplicati fuerint filii eius in gladio erunt et nepotes eius non saturabuntur pane
Om han får mång barn, så skola de höra svärdet till; och hans afföda skall icke af bröd mätt varda.
15 qui reliqui fuerint ex eo sepelientur in interitu et viduae illius non plorabunt
Hans återlefde skola i dödenom begrafne varda, och hans enkor skola intet gråta.
16 si conportaverit quasi terram argentum et sicut lutum praeparaverit vestimenta
Om han samkar penningar tillhopa såsom stoft, och tillreder sig kläder såsom ler,
17 praeparabit quidem sed iustus vestietur illis et argentum innocens dividet
Så skall han väl tillredat; men den rättfärdige skall kläda sig deruti, och den oskyldige skall utskifta penningarna.
18 aedificavit sicut tinea domum suam et sicut custos fecit umbraculum
Han bygger sitt hus såsom en spindel, såsom en väktare gör sig ett skjul.
19 dives cum dormierit nihil secum auferet aperit oculos suos et nihil inveniet
När den rike nedläggs, skall han intet få med sig; han skall upplåta sin ögon, och finna intet.
20 adprehendit eum quasi aqua inopia nocte opprimet eum tempestas
Honom skall öfverfalla förskräckelse såsom vatten; om nattena skall stormväder taga honom bort;
21 tollet eum ventus urens et auferet et velut turbo rapiet eum de loco suo
Östanväder skall föra honom bort, att han skall förgås; och oväder skall drifva honom af hans rum.
22 et mittet super eum et non parcet de manu eius fugiens fugiet
Detta skall han låta komma öfver honom, och skall intet skona honom; allt skall det gå honom ifrå hända.
23 stringet super eum manus suas et sibilabit super illum intuens locum eius
Man skall klappa händer tillhopa öfver honom, och hvissla öfver honom, der han varit hafver.