Job 21
1 respondens autem Iob dixit
Job svarade och sade:
2 audite quaeso sermones meos et agetis paenitentiam
Hörer dock till min ord, och låter säga eder;
3 sustinete me ut et ego loquar et post mea si videbitur verba ridete
Hafver tålamod med mig, att jag ock må tala; och görer sedan spott af mig.
4 numquid contra hominem disputatio mea est ut merito non debeam contristari
Månn jag handla med en mennisko, att min ande icke skulle härutinnan ångse varda?
5 adtendite me et obstupescite et superponite digitum ori vestro
Vänder eder hit till mig; I skolen förundra eder, och måsten lägga handena på munnen.
6 et ego quando recordatus fuero pertimesco et concutit carnem meam tremor
När jag tänker deruppå, så förskräckes jag; och ett bäfvande kommer uppå mitt kött.
7 quare ergo impii vivunt sublevati sunt confortatique divitiis
Hvi lefva då de ogudaktige, varda gamle, och växa till i ägodelar?
8 semen eorum permanet coram eis propinquorum turba et nepotum in conspectu eorum
Deras säd är säker omkring dem, och deras afföda är när dem.
9 domus eorum securae sunt et pacatae et non est virga Dei super illos
Deras hus hafver frid för räddhåga, och Guds ris är icke öfver dem.
10 bos eorum concepit et non abortit vacca peperit et non est privata fetu suo
Deras oxa släpper man till, ock missgår icke; deras ko kalfvar, och är icke ofruktsam.
11 egrediuntur quasi greges parvuli eorum et infantes eorum exultant lusibus
Deras unga barn gå ut såsom en hjord, och deras barn springa.
12 tenent tympanum et citharam et gaudent ad sonitum organi
De fröjda sig med trummor och harpor, och äro glade med pipande;
De varda gamle med göda dagar, och förskräckas som nogast ett ögnablick för helvetet; (Sheol h7585)
14 qui dixerunt Deo recede a nobis et scientiam viarum tuarum nolumus
De dock säga till Gud: Gack bort ifrån oss; vi vilje intet veta af dina vägar;
15 quid est Omnipotens ut serviamus ei et quid nobis prodest si oraverimus illum
Ho är den Allsmägtige, att vi honom tjena skole? Eller hvad kan det båta oss, om vi löpe emot honom?
16 verumtamen quia non sunt in manu eorum bona sua consilium impiorum longe sit a me
Men si, deras ägodelar stå icke uti deras händer; derföre skall de ogudaktigas sinne vara långt ifrå mig.
17 quotiens lucerna impiorum extinguetur et superveniet eis inundatio et dolores dividet furoris sui
Huru varder de ogudaktigas lykta utsläckt; och deras förderf kommer öfver dem? Han skall utskifta jämmer i sine vrede.
18 erunt sicut paleae ante faciem venti et sicut favilla quam turbo dispergit
De skola varda såsom strå för vädret, och såsom agnar, hvilka stormen bortförer.
19 Deus servabit filiis illius dolorem patris et cum reddiderit tunc sciet
Gud förvarar hans barnom bedröfvelse; när han skall löna honom, då skall man förnimmat,
20 videbunt oculi eius interfectionem suam et de furore Omnipotentis bibet
Hans ögon skola se hans förderf, och af dens Allsmägtigas vrede skall han dricka.
21 quid enim ad eum pertinet de domo sua post se et si numerus mensuum eius dimidietur
Ty ho skall hafva behag till hans hus efter honom? Och hans månaders tal skall näppliga halft blifva.
22 numquid Deum quispiam docebit scientiam qui excelsos iudicat
Ho vill lära Gud, den ock dömer de höga?
23 iste moritur robustus et sanus dives et felix
Denne dör frisk och helbregda, rik och säll.
24 viscera eius plena sunt adipe et medullis ossa illius inrigantur
Hans mjölkekar äro full med mjölk, och hans ben varda full med märg.
25 alius vero moritur in amaritudine animae absque ullis opibus
Men en annan dör med bedröfvada själ, och hafver aldrig ätit i glädje.
26 et tamen simul in pulverem dormient et vermes operient eos
Och de ligga tillhopa med hvarannan i jordene, och matkar öfvertäcka dem.
27 certe novi cogitationes vestras et sententias contra me iniquas
Si, jag känner väl edra tankar, och edor vrånga anslag emot mig.
28 dicitis enim ubi est domus principis et ubi tabernacula impiorum
Ty I sägen: Hvar är Förstans hus? Och hvar äro hyddorna, der de ogudaktige bodde?
29 interrogate quemlibet de viatoribus et haec eadem eum intellegere cognoscetis
Talen I dock derom såsom meniga folket; och veten icke hvad de andras väsende betyder?
30 quia in diem perditionis servabitur malus et ad diem furoris ducitur
Ty den onde varder behållen intill förderfvelsens dag, och intill vredenes dag blifver han.
31 quis arguet coram eo viam eius et quae fecit quis reddet illi
Ho vill säga hvad han förtjenar, när man det utvärtes anser? Ho vill vedergälla honom hvad han gör?
32 ipse ad sepulchra ducetur et in congerie mortuorum vigilabit
Men han varder bortdragen till grafvena, och man vaktar efter honom i högomen.
33 dulcis fuit glareis Cocyti et post se omnem hominem trahet et ante se innumerabiles
Bäckaslem behagar honom väl, och alla menniskor varda dragna efter honom; och uppå dem, som för honom varit hafva, är intet tal.
34 quomodo igitur consolamini me frustra cum responsio vestra repugnare ostensa sit veritati
Huru trösten I mig så fåfängt, och edor svar finnas dock orätt?
