Isaiæ 32
1 ecce in iustitia regnabit rex et principes in iudicio praeerunt
En konung skall uppstå, som skall regera med rättfärdighet, och härskare, som skola härska med rättvisa.
2 et erit vir sicut qui absconditur a vento et celat se a tempestate sicut rivi aquarum in siti et umbra petrae prominentis in terra deserta
Var och en av dem skall vara såsom en tillflykt i stormen, ett skydd mot störtskuren; de skola vara såsom vattenbäckar i en ödemark, såsom skuggan av en väldig klippa i ett törstigt land.
3 non caligabunt oculi videntium et aures audientium diligenter auscultabunt
Då skola de seendes ögon icke vara förblindade, och de hörandes öron skola lyssna till.
4 et cor stultorum intelleget scientiam et lingua balborum velociter loquetur et plane
Då skola de lättsinnigas hjärtan bliva förståndiga och vinna kunskap, och de stammandes tungor skola tala flytande och tydligt.
5 non vocabitur ultra is qui insipiens est princeps neque fraudulentus appellabitur maior
Dåren skall då icke mer heta ädling, ej heller bedragaren kallas herre.
6 stultus enim fatua loquetur et cor eius faciet iniquitatem ut perficiat simulationem et loquatur ad Dominum fraudulenter et vacuefaciat animam esurientis et potum sitienti auferat
Ty en dåre talar dårskap, och hans hjärta reder till fördärv; så övar han gudlöshet och talar, vad förvänt är, om HERREN, så låter han den hungrige svälta och nekar den törstige en dryck vatten.
7 fraudulenti vasa pessima sunt ipse enim cogitationes concinnavit ad perdendos mites in sermone mendacii cum loqueretur pauper iudicium
Och bedragaren brukar onda vapen, han tänker ut skändliga anslag till att fördärva de betryckta genom lögnaktiga ord, fördärva en fattig, som har rätt i sin talan.
8 princeps vero ea quae digna sunt principe cogitavit et ipse super duces stabit
Men en ädling tänker ädla tankar och står fast vid det som ädelt är.
9 mulieres opulentae surgite et audite vocem meam filiae confidentes percipite auribus eloquium meum
I kvinnor, som ären så säkra, stån upp och hören min röst; I sorglösa jungfrur, lyssnen till mitt tal.
10 post dies et annum et vos conturbabimini confidentes consummata est enim vindemia collectio ultra non veniet
När år och dagar hava gått, då skolen I darra, I som ären så sorglösa, ty då är det slut med all vinbärgning, och ingen fruktskörd kommer mer.
11 obstupescite opulentae conturbamini confidentes exuite vos et confundimini accingite lumbos vestros
Bäven, I som ären så säkra, darren, I som ären så sorglösa, läggen av edra kläder och blotten eder, kläden edra länder med säcktyg.
12 super ubera plangite super regione desiderabili super vinea fertili
Slån eder för bröstet och klagen över de sköna fälten, över de fruktsamma vinträden,
13 super humum populi mei spina et vepres ascendent quanto magis super omnes domos gaudii civitatis exultantis
över mitt folks åkrar som fyllas av törne och tistel, ja, över alla glädjens boningar i den yra staden.
14 domus enim dimissa est multitudo urbis relicta est tenebrae et palpatio factae sunt super speluncas usque in aeternum gaudium onagrorum pascua gregum
Ty palatsen äro övergivna, den folkrika staden ligger öde, Ofelhöjden med vakttornet är förvandlad till grotthålor för evig tid, till en plats, där vildåsnor hava sin fröjd och där hjordar beta --
15 donec effundatur super nos spiritus de excelso et erit desertum in Chermel et Chermel in saltum reputabitur
detta intill dess att ande från höjden bliver utgjuten över oss. Då skall öknen bliva ett bördigt fält och det bördiga fältet räknas såsom vildmark;
16 et habitabit in solitudine iudicium et iustitia in Chermel sedebit
då skall rätten taga sin boning i öknen och rättfärdigheten bo på det bördiga fältet.
17 et erit opus iustitiae pax et cultus iustitiae silentium et securitas usque in sempiternum
Och rättfärdighetens frukt skall vara frid och rättfärdighetens vinning vara ro med trygghet till evig tid.
18 et sedebit populus meus in pulchritudine pacis et in tabernaculis fiduciae et in requie opulenta
Och mitt folk skall bo i fridshyddor, i trygga boningar och på säkra viloplatser.
19 grando autem in descensione saltus et humilitate humiliabitur civitas
Men under hagelskurar skall skogen fällas, och djupt skall staden bliva ödmjukad.
20 beati qui seminatis super omnes aquas inmittentes pedem bovis et asini
Sälla ären då I som fån så vid alla vatten, I som kunnen låta edra oxar och åsnor fritt ströva omkring.
