< Ii Samuelis 22 >

1 locutus est autem David Domino verba carminis huius in die qua liberavit eum Dominus de manu omnium inimicorum suorum et de manu Saul
Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
2 et ait Dominus petra mea et robur meum et salvator meus
Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
3 Deus meus fortis meus sperabo in eum scutum meum et cornu salutis meae elevator meus et refugium meum salvator meus de iniquitate liberabis me
Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
4 laudabilem invocabo Dominum et ab inimicis meis salvus ero
HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
5 quia circumdederunt me contritiones mortis torrentes Belial terruerunt me
Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
6 funes inferi circumdederunt me praevenerunt me laquei mortis (Sheol h7585)
dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig. (Sheol h7585)
7 in tribulatione mea invocabo Dominum et ad Deum meum clamabo et exaudiet de templo suo vocem meam et clamor meus veniet ad aures eius
Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
8 commota est et contremuit terra fundamenta montium concussa sunt et conquassata quoniam iratus est
Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 ascendit fumus de naribus eius et ignis de ore eius voravit carbones incensi sunt ab eo
Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
10 et inclinavit caelos et descendit et caligo sub pedibus eius
Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
11 et ascendit super cherubin et volavit et lapsus est super pinnas venti
Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
12 posuit tenebras in circuitu suo latibulum cribrans aquas de nubibus caelorum
Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
13 prae fulgore in conspectu eius succensi sunt carbones ignis
Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
14 tonabit de caelis Dominus et Excelsus dabit vocem suam
HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
15 misit sagittas et dissipavit eos fulgur et consumpsit eos
Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
16 et apparuerunt effusiones maris et revelata sunt fundamenta orbis ab increpatione Domini ab inspiratione spiritus furoris eius
Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
17 misit de excelso et adsumpsit me extraxit me de aquis multis
Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 liberavit me ab inimico meo potentissimo ab his qui oderant me quoniam robustiores me erant
Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 praevenit me in die adflictionis meae et factus est Dominus firmamentum meum
De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 et eduxit me in latitudinem liberavit me quia placuit ei
Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 retribuet mihi Dominus secundum iustitiam meam et secundum munditiam manuum mearum reddet mihi
HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 quia custodivi vias Domini et non egi impie a Deo meo
Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 omnia enim iudicia eius in conspectu meo et praecepta eius non amovi a me
nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
24 et ero perfectus cum eo et custodiam me ab iniquitate mea
Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
25 et restituet Dominus mihi secundum iustitiam meam et secundum munditiam manuum mearum in conspectu oculorum suorum
Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
26 cum sancto sanctus eris et cum robusto perfectus
Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
27 cum electo electus eris et cum perverso perverteris
Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 et populum pauperem salvum facies oculisque tuis excelsos humiliabis
och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
29 quia tu lucerna mea Domine et Domine inluminabis tenebras meas
Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
30 in te enim curram accinctus in Deo meo transiliam murum
Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
31 Deus inmaculata via eius eloquium Domini igne examinatum scutum est omnium sperantium in se
Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 quis est deus praeter Dominum et quis fortis praeter Deum nostrum
Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
33 Deus qui accingit me fortitudine et conplanavit perfectam viam meam
Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
34 coaequans pedes meos cervis et super excelsa mea statuens me
du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 docens manus meas ad proelium et conponens quasi arcum aereum brachia mea
du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 dedisti mihi clypeum salutis tuae et mansuetudo mea multiplicavit me
Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
37 dilatabis gressus meos subtus me et non deficient tali mei
du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 persequar inimicos meos et conteram et non revertar donec consumam eos
Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 consumam eos et confringam ut non consurgant cadent sub pedibus meis
Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
40 accinxisti me fortitudine ad proelium incurvabis resistentes mihi sub me
Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 inimicos meos dedisti mihi dorsum odientes me et disperdam eos
Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
42 clamabunt et non erit qui salvet ad Dominum et non exaudiet eos
De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
43 delebo eos ut pulverem terrae quasi lutum platearum comminuam eos atque conpingam
Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
44 salvabis me a contradictionibus populi mei custodies in caput gentium populus quem ignoro serviet mihi
Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 filii alieni resistent mihi auditu auris oboedient mihi
Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
46 filii alieni defluxerunt et contrahentur in angustiis suis
Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
47 vivit Dominus et benedictus Deus meus et exaltabitur Deus fortis salutis meae
HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
48 Deus qui das vindictas mihi et deicis populos sub me
Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
49 qui educis me ab inimicis meis et a resistentibus mihi elevas me a viro iniquo liberabis me
du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 propterea confitebor tibi Domine in gentibus et nomini tuo cantabo
Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
51 magnificanti salutes regis sui et facienti misericordiam christo suo David et semini eius in sempiternum
Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.

< Ii Samuelis 22 >