Psalmorum 80
1 Psalmus, in finem, pro iis, qui commutabuntur, testimonium Asaph. Qui regis Israel, intende: qui deducis velut ovem Ioseph. Qui sedes super cherubim, manifestare
En Psalm Assaphs, om gyldene rosena, till att föresjunga. Hör, Israels Herde, du som leder Joseph såsom får; bete dig, du som sitter på Cherubim.
2 coram Ephraim, Beniamin, et Manasse. Excita potentiam tuam, et veni, ut salvos facias nos.
Uppväck dina magt, du som för Ephraim, BenJamin och Manasse äst, och kom oss till hjelp.
3 Deus converte nos: et ostende faciem tuam, et salvi erimus.
Gud, tröst oss, och låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
4 Domine Deus virtutum, quousque irasceris super orationem servi tui?
Herre Gud Zebaoth, huru länge vill du vred vara öfver dins folks bön?
5 Cibabis nos pane lacrymarum: et potum dabis nobis in lacrymis in mensura?
Du spisar dem med tårars bröd, och skänker dem ett stort mått, fullt med tårar.
6 Posuisti nos in contradictionem vicinis nostris: et inimici nostri subsannaverunt nos.
Du lätst alla våra grannar banna oss, och våra fiendar bespotta oss.
7 Deus virtutum converte nos: et ostende faciem tuam: et salvi erimus.
Gud Zebaoth, tröst oss; låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
8 Vineam de Aegypto transtulisti: eiecisti Gentes, et plantasti eam.
Du hafver hemtat ditt vinträ utur Egypten, och hafver fördrifvit Hedningarna, och planterat det.
9 Dux itineris fuisti in conspectu eius: plantasti radices eius, et implevit terram.
Du hafver röjt vägen för thy, och låtit det väl rota sig, så att det hafver uppfyllt landet.
10 Operuit montes umbra eius: et arbusta eius cedros Dei.
Bergen äro med dess skugga öfvertäckte, och med dess qvistar Guds cedreträ.
11 Extendit palmites suos usque ad mare: et usque ad flumen propagines eius.
Du hafver utsträckt dess qvistar intill hafvet, och dess telningar allt intill älfvena.
12 Ut quid destruxisti maceriam eius: et vindemiant eam omnes, qui praetergrediuntur viam?
Hvi hafver du så sönderbrutit dess gård, att deraf rifver allt det som der framom går?
13 Exterminavit eam aper de silva: et singularis ferus depastus est eam.
De vildsvin hafva uppgräfvit det, och de vilddjur hafva afbitit det.
14 Deus virtutum convertere: respice de caelo, et vide, et visita vineam istam.
Gud Zebaoth, vänd dig dock; skåda neder af himmelen, och se härtill, och besök detta vinträt;
15 Et perfice eam, quam plantavit dextera tua: et super filium hominis, quem confirmasti tibi.
Och håll det vid magt, som din högra hand planterat hafver, och det du dig stadeliga utvalt hafver.
16 Incensa igni, et suffossa ab increpatione vultus tui peribunt.
Se dertill, och straffat; att på det brännande och rifvande må en ände varda.
17 Fiat manus tua super virum dexterae tuae: et super filium hominis, quem confirmasti tibi.
Din hand beskydde dins högra hands folk, och de menniskor, som du dig stadeliga utvalt hafver;
18 Et non discedimus a te, vivificabis nos: et nomen tuum invocabimus.
Så vilje vi intet ifrå dig vika. Låt oss lefva, så vilje vi åkalla ditt Namn.
19 Domine Deus virtutum converte nos: et ostende faciem tuam, et salvi erimus.
Herre Gud Zebaoth, tröst oss. Låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
