Psalmorum 72
1 Psalmus, In Salomonem.
Av Salomo. Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen.
2 Deus iudicium tuum regi da: et iustitiam tuam filio regis: Iudicare populum tuum in iustitia, et pauperes tuos in iudicio.
Han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt.
3 Suscipiant montes pacem populo: et colles iustitiam.
Bergen bäre frid åt folket, så ock höjderna, genom rättfärdighet.
4 Iudicabit pauperes populi, et salvos faciet filios pauperum: et humiliabit calumniatorem.
Han skaffe rätt åt de betryckta i folket, han frälse de fattiga och krosse förtryckaren.
5 Et permanebit cum Sole, et ante Lunam, in generatione et generationem.
Dig frukte man, så länge solen varar, och så länge månen skiner, från släkte till släkte.
6 Descendet sicut pluvia in vellus: et sicut stillicidia stillantia super terram.
Han vare lik regnet som faller på ängen, lik en regnskur som vattnar jorden.
7 Orietur in diebus eius iustitia, et abundantia pacis: donec auferatur luna.
I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes.
8 Et dominabitur a mari usque ad mare: et a flumine usque ad terminos orbis terrarum.
Må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar.
9 Coram illo procident Aethiopes: et inimici eius terram lingent.
För honom buge sig öknens inbyggare, och hans fiender slicke stoftet.
10 Reges Tharsis, et insulae munera offerent: reges Arabum, et Saba dona adducent:
Konungarna från Tarsis och havsländerna hembäre skänker, konungarna av Saba och Seba bäre fram gåvor.
11 Et adorabunt eum omnes reges terrae: omnes gentes servient ei:
Ja, alla konungar falle ned för honom, alla hedningar tjäne honom.
12 Quia liberabit pauperem a potente: et pauperem, cui non erat adiutor.
Ty han skall rädda den fattige som ropar och den betryckte och den som ingen hjälpare har.
13 Parcet pauperi et inopi: et animas pauperum salvas faciet.
Han skall vara mild mot den arme och fattige; de fattigas själar skall han frälsa.
14 Ex usuris et iniquitate redimet animas eorum: et honorabile nomen eorum coram illo.
Ifrån förtryck och våld skall han förlossa deras själ, och deras blod skall aktas dyrt i hans ögon.
15 Et vivet, et dabitur ei de auro Arabiae, et adorabunt de ipso semper: tota die benedicent ei.
Må han leva; må man föra till honom guld från Saba. Ständigt bedje man för honom, alltid välsigne man honom.
16 Et erit firmamentum in terra in summis montium, superextolletur super Libanum fructus eius: et florebunt de civitate sicut foenum terrae.
Ymnigt växe säden i landet, ända till bergens topp; dess frukt må susa likasom Libanons skog; och folk blomstre upp i städerna såsom örter på marken.
17 Sit nomen eius benedictum in saecula: ante Solem permanet nomen eius. Et benedicentur in ipso omnes tribus terrae: omnes gentes magnificabunt eum.
Hans namn förblive evinnerligen; så länge solen skiner, fortplante sig hans namn. Och i honom välsigne man sig; alla hedningar prise honom säll.
18 Benedictus Dominus Deus Israel, qui facit mirabilia solus:
Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som allena gör under!
19 Et benedictum nomen maiestatis eius in aeternum: et replebitur maiestate eius omnis terra: fiat, fiat.
Och lovat vare hans härliga namn evinnerligen, och hela jorden vare full av hans ära! Amen, Amen.
Slut på Davids, Isais sons, böner. Tredje boken
