< Psalmorum 49 >
1 Psalmus David, in finem, filiis Core. Audite haec omnes Gentes: auribus percipite omnes, qui habitatis orbem:
För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,
2 Quique terrigenae, et filii hominum: simul in unum dives et pauper.
både låga och höga, rika såväl som fattiga.
3 Os meum loquetur sapientiam: et meditatio cordis mei prudentiam.
Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.
4 Inclinabo in parabolam aurem meam: aperiam in psalterio propositionem meam.
Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.
5 Cur timebo in die mala? iniquitas calcanei mei circumdabit me:
Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?
6 Qui confidunt in virtute sua: et in multitudine divitiarum suarum gloriantur.
De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.
7 Frater non redimit, redimet homo: non dabit Deo placationem suam.
Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.
8 Et pretium redemptionis animae suae: et laborabit in aeternum,
För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,
9 et vivet adhuc in finem.
så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.
10 Non videbit interitum, cum viderit sapientes morientes: simul insipiens, et stultus peribunt. Et relinquent alienis divitias suas:
Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.
11 et sepulchra eorum domus illorum in aeternum. Tabernacula eorum in progenie, et progenie: vocaverunt nomina sua in terris suis.
De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.
12 Et homo, cum in honore esset, non intellexit: comparatus est iumentis insipientibus, et similis factus est illis.
Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
13 Haec via illorum scandalum ipsis: et postea in ore suo complacebunt.
Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. (Sela)
14 Sicut oves in inferno positi sunt: mors depascet eos. Et dominabuntur eorum iusti in matutino: et auxilium eorum veterascet in inferno a gloria eorum. (Sheol )
Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning. (Sheol )
15 Verumtamen Deus redimet animam meam de manu inferi, cum acceperit me. (Sheol )
Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. (Sela) (Sheol )
16 Ne timueris cum dives factus fuerit homo: et cum multiplicata fuerit gloria domus eius.
Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.
17 Quoniam cum interierit, non sumet omnia: neque descendet cum eo gloria eius.
Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.
18 Quia anima eius in vita ipsius benedicetur: confitebitur tibi cum benefeceris ei.
Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,
19 Introibit usque in progenies patrum suorum: et usque in aeternum non videbit lumen.
så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.
20 Homo, cum in honore esset, non intellexit: comparatus est iumentis insipientibus, et similis factus est illis.
En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.