< Psalmorum 3 >
1 Psalmus David, Cum fugeret a facie Absalom filii sui. Domine quid multiplicati sunt qui tribulant me? multi insurgunt adversum me.
En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
2 Multi dicunt animae meae: Non est salus ipsi in Deo eius.
Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
3 Tu autem Domine susceptor meus es, gloria mea, et exaltans caput meum.
Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
4 Voce mea ad Dominum clamavi: et exaudivit me de monte sancto suo.
Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
5 Ego dormivi, et soporatus sum: et exurrexi, quia Dominus suscepit me.
Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
6 Non timebo millia populi circumdantis me: exurge Domine: salvum me fac Deus meus.
Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
7 Quoniam tu percussisti omnes adversantes mihi sine causa: dentes peccatorum contrivisti.
Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
8 Domini est salus: et super populum tuum benedictio tua.
När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)