< Psalmorum 124 >
1 Canticum graduum. Nisi quia Dominus erat in nobis, dicat nunc Israel:
En visa Davids i högre choren. Om Herren icke med oss vore; så säge Israel.
2 nisi quia Dominus erat in nobis, Cum exurgerent homines in nos,
Om Herren icke med oss vore, när menniskorna sig emot oss sätta,
3 forte vivos deglutissent nos: Cum irasceretur furor eorum in nos,
Så uppsvulge de oss lefvande, då deras vrede sig öfver oss förgrymmar;
4 forsitan aqua absorbuisset nos.
Så fördränkte oss vatten; strömmar ginge öfver våra själar;
5 Torrentem pertransivit anima nostra: forsitan pertransisset anima nostra aquam intolerabilem.
Vatten ginge allt för högt öfver våra själar;
6 Benedictus Dominus qui non dedit nos, in captionem dentibus eorum.
Lofvad vare Herren, att han icke gifver oss till rofs uti deras tänder.
7 Anima nostra sicut passer erepta est de laqueo venantium: Laqueus contritus est, et nos liberati sumus.
Vår själ är undkommen, såsom en fogel ens foglafängares snaro; snaran är söndergången, och vi äre löse.
8 Adiutorium nostrum in nomine Domini, qui fecit caelum et terram.
Vår hjelp står i Herrans Namn, den himmel och jord gjort hafver.