Proverbiorum 15
1 Responsio mollis frangit iram: sermo durus suscitat furorem.
Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 Lingua sapientium ornat scientiam: os fatuorum ebullit stultitiam.
De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 In omni loco oculi Domini contemplantur bonos et malos.
HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 Lingua placabilis, lignum vitae: quae autem immoderata est, conteret spiritum.
En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 Stultus irridet disciplinam patris sui: qui autem custodit increpationes, astutior fiet. In abundanti iustitia virtus maxima est: cogitationes autem impiorum eradicabuntur.
Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 Domus iusti plurima fortitudo: et in fructibus impii conturbatio.
Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 Labia sapientium disseminabunt scientiam: cor stultorum dissimile erit.
De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 Victimae impiorum abominabiles Domino: vota iustorum placabilia:
De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 Abominatio est Domino via impii: qui sequitur iustitiam, diligitur ab eo.
En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Doctrina mala deserentium viam vitae: qui increpationes odit, morietur.
Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
12 Non amat pestilens eum, qui se corripit: nec ad sapientes graditur.
Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 Cor gaudens exhilarat faciem: in moerore animi deiicitur spiritus.
Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 Cor sapientis quaerit doctrinam: et os stultorum pascitur imperitia.
Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 Omnes dies pauperis, mali: secura mens quasi iuge convivium.
Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Melius est parum cum timore Domini, quam thesauri magni et insatiabiles.
Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 Melius est vocari ad olera cum charitate: quam ad vitulum saginatum cum odio.
Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 Vir iracundus provocat rixas: qui patiens est, mitigat suscitatas.
En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 Iter pigrorum quasi sepes spinarum: via iustorum absque offendiculo.
Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 Filius sapiens laetificat patrem: et stultus homo despicit matrem suam.
En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 Stultitia gaudium stulto: et vir prudens dirigit gressus suos.
I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 Dissipantur cogitationes ubi non est consilium: ubi vero sunt plures consiliarii, confirmantur.
Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 Laetatur homo in sententia oris sui: et sermo opportunus est optimus.
En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol h7585)
25 Domum superborum demolietur Dominus: et firmos faciet terminos viduae.
Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 Abominatio Domini cogitationes malae: et purus sermo pulcherrimus firmabitur ab eo.
För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 Conturbat domum suam qui sectatur avaritiam: qui autem odit munera, vivet. Per misericordiam et fidem purgantur peccata: per timorem autem Domini declinat omnis a malo.
Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 Mens iusti meditatur obedientiam: os impiorum redundat malis.
Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 Longe est Dominus ab impiis: et orationes iustorum exaudiet.
HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 Lux oculorum laetificat animam: fama bona impinguat ossa.
En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 Auris, quae audit increpationes vitae, in medio sapientium commorabitur.
Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 Qui abiicit disciplinam, despicit animam suam: qui autem acquiescit increpationibus, possessor est cordis.
Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 Timor Domini, disciplina sapientiae: et gloriam praecedit humilitas.
HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
