Leviticus 24
1 Et locutus est Dominus ad Moysen, dicens:
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 Praecipe filiis Israel, ut afferant tibi oleum de olivis purissimum, ac lucidum, ad concinnandas lucernas iugiter,
Bjud Israels barnom, att de bära till dig klara stötta bomoljo till lysning, hvilken dagliga skall slås upp i lamporna,
3 extra velum testimonii in tabernaculo foederis. Ponetque eas Aaron a vespere usque ad mane coram Domino, cultu rituque perpetuo in generationibus vestris.
Utanför vittnesbördsens förlåt i vittnesbördsens tabernakel. Och Aaron skall sköta det både afton och morgon för Herranom dagliga. Det skall vara en evig rätt med edra efterkommande.
4 Super candelabrum mundissimum ponentur semper in conspectu Domini.
Och skall han pynta till lamporna på den sköna ljusastakanom för Herranom dagliga.
5 Accipies quoque similam, et coques ex ea duodecim panes, qui singuli habebunt duas decimas:
Och du skall taga semlomjöl, och baka deraf tolf kakor; en kaka skall hålla två tiungar;
6 quorum senos altrinsecus super mensam purissimam coram Domino statues:
Och skall lägga dem, ju sex i hvar hop, på det sköna bordet för Herranom;
7 et pones super eos thus lucidissimum, ut sit panis in monimentum oblationis Domini.
Och skall lägga på dem rent rökelse, att det skall vara åminnelsebröd till ett offer Herranom.
8 Per singula sabbata mutabuntur coram Domino suscepti a filiis Israel foedere sempiterno:
På hvar Sabbathsdag skall han pynta dem till Herranom alltid, af Israels barn till ett evigt förbund;
9 eruntque Aaron et filiorum eius, ut comedant eos in loco sancto: quia Sanctum sanctorum est de sacrificiis Domini iure perpetuo.
Och skola höra Aaron och hans söner till, de skola äta dem på heligt rum; ty det är hans aldrahelgasta af Herrans offer till en evig rätt.
10 Ecce autem egressus filius mulieris Israelitidis, quem pepererat de viro Aegyptio inter filios Israel, iurgatus est in castris cum viro Israelita.
Och en man utgick, enes Israelitiska qvinnos son, den ens Egyptisk mans son var ibland Israels barn, och trätte med en Israelitisk man i lägret;
11 Cumque blasphemasset nomen, et maledixisset ei, adductus est ad Moysen. (Vocabatur autem mater eius Salumith, filia Dabri de tribu Dan.)
Och nämnde Namnet, och bannades. Då hade de honom fram för Mose. Och hans moder het Selomith, Dibri dotter, af Dans slägte.
12 Miseruntque eum in carcerem, donec nossent quid iuberet Dominus.
Och de lade honom i fängelse, tilldess dem vorde viss svar gifven genom Herrans mun.
13 Qui locutus est ad Moysen,
Och Herren talade med Mose, och sade:
14 dicens: Educ blasphemum extra castra, et ponant omnes qui audierunt, manus suas super caput eius, et lapidet eum populus universus.
För honom ut för lägret, som bannats hafver, och låt alla dem som det hörde, lägga sina händer på hans hufvud, och låt hela menigheten stena honom.
15 Et ad filios Israel loqueris: Homo, qui maledixerit Deo suo, portabit peccatum suum:
Och säg Israels barnom: Hvilken som bannar sin Gud, han skall bära sina synd.
16 et qui blasphemaverit nomen Domini, morte moriatur: lapidibus opprimet eum omnis multitudo populi, sive ille civis, sive peregrinus fuerit. Qui blasphemaverit nomen Domini, morte moriatur.
Hvilken som Herrans Namn nämner, han skall döden dö; hela menigheten skall stena honom. Såsom utländningen, så skall ock inländningen vara; om han nämner det Namnet, så skall han dö.
17 Qui percusserit, et occiderit hominem, morte moriatur.
Om någor slår ena mennisko, han skall döden dö;
18 Qui percusserit animal, reddet vicarium, id est animam pro anima.
Men den som slår någon boskap, han skall betalat kropp för kropp;
19 Qui irrogaverit maculam cuilibet civium suorum: sicut fecit, sic fiet ei:
Och den som gör sinom nästa skada, honom skall man göra såsom han gjorde:
20 fracturam pro fractura, oculum pro oculo, dentem pro dente restituet. qualem inflixerit maculam, talem sustinere cogetur.
Skada för skada, öga för öga, tand för tand; såsom han hafver gjort ene mennisko skada, så skall man göra honom igen;
21 Qui percusserit iumentum, reddet aliud. Qui percusserit hominem, punietur.
Så att den som slår någon boskap, den skall betalat; men den som slår ena mennisko, han skall dö.
22 Aequum iudicium sit inter vos, sive peregrinus, sive civis peccaverit: quia ego sum Dominus Deus vester.
Samma rätten skall vara ibland eder, så för utländningen, som för inländningen; ty jag är Herren edar Gud.
23 Locutusque est Moyses ad filios Israel: et eduxerunt eum, qui blasphemaverat, extra castra, ac lapidibus oppresserunt. Feceruntque filii Israel sicut praeceperat Dominus Moysi.
Och Mose sade detta för Israels barnom, och förde honom, som bannats hade, ut för lägret, och stenade honom. Och alltså gjorde Israels barn, såsom Herren Mose budit hade.
