Leviticus 23
1 Locutusque est Dominus ad Moysen, dicens:
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 Loquere filiis Israel, et dices ad eos: Hae sunt feriae Domini, quas vocabitis sanctas.
Tala till Israels barn, och säg till dem: Desse äro Herrans högtider, som I skolen kalla heliga och mina högtider, då I sammankommen.
3 Sex diebus facietis opus: dies septimus, quia sabbati requies est, vocabitur sanctus. omne opus non facietis in eo. sabbatum Domini est in cunctis habitationibus vestris.
Sex dagar skall du göra ditt arbete; men den sjunde dagen är den store helge Sabbathen, då I tillhopakommen. Intet arbete skolen I göra på honom; förty det är Herrans Sabbath, ehvar I bon.
4 Hae sunt ergo feriae Domini sanctae, quas celebrare debetis temporibus suis.
Desse äro de Herrans högtider, dem I skolen kalla helga högtider, då I sammankommen:
5 Mense primo, quartadecima die mensis ad vesperum, Phase Domini est:
På fjortonde dagen i första månadenom om aftonen är Herrans Passah;
6 et quintadecima die mensis huius, sollemnitas azymorum Domini est. Septem diebus azyma comedetis.
Och på den femtonde i samma månadenom är Herrans osyrade bröds högtid; då skolen I äta osyradt bröd i sju dagar.
7 dies primus erit vobis celeberrimus, sanctusque: omne opus servile non facietis in eo:
Den förste dagen skall kallas helig ibland eder, då I sammankommen; då skolen I intet tjenstearbete göra;
8 sed offeretis sacrificium in igne Domino septem diebus. dies autem septimus erit celebrior et sanctior: nullumque servile opus facietis in eo.
Och offra Herranom i sju dagar. Den sjunde dagen skall ock helig kallas, då I tillhopakommen; på honom skolen I ock intet tjenstearbete göra.
9 Locutusque est Dominus ad Moysen, dicens:
Och Herren talade med Mose, och sade:
10 Loquere filiis Israel, et dices ad eos: Cum ingressi fueritis terram, quam ego dabo vobis, et messueritis segetem, feretis manipulos spicarum, primitias messis vestrae ad sacerdotem:
Tala till Israels barn, och säg till dem: När I kommen i landet, som jag eder gifva skall, och I skolen uppskära, så skolen I föra till Presten en kärfva, förstlingen af edro säd.
11 qui elevabit fasciculum coram Domino, ut acceptabile sit pro vobis, altero die Sabbati, et sanctificabit illum.
Då skall den kärfven varda veftad för Herranom, att det skall blifva tacknämligit af eder. Och detta skall Presten göra på den andra dagen näst efter Sabbathen.
12 Atque in eodem die quo manipulus consecratur, caedetur agnus immaculatus anniculus in holocaustum Domini.
Och I skolen på den dagen, då edar kärfve veftad varder, göra Herranom ett bränneoffer af ett lamb, det utan vank och årsgammalt är;
13 Et libamenta offerentur cum eo, duae decimae similae conspersae oleo in incensum Domini, odoremque suavissimum: liba quoque vini, quarta pars hin.
Samt med spisoffret, två tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, till en söt lukts offer Herranom; dertill dryckoffer, en fjerding af ett hin vin;
14 Panem, et polentam, et pultes non comedetis ex segete, usque ad diem qua offeratis ex ea Deo vestro. Praeceptum est sempiternum in generationibus, cunctisque habitaculis vestris.
Och skolen intet äta af det nya, hvarken bröd, torkad ax eller korn, intill den dagen, då I bären edrom Gud offer. Det skall vara en evig rätt till edra efterkommande, ehvar I bon.
15 Numerabitis ergo ab altero die Sabbati, in quo obtulistis manipulum primitiarum, septem hebdomadas plenas,
Sedan skolen I räkna ifrå den andra Sabbathsdagen, då I båren veftekärfvan fram, sju hela Sabbather;
16 usque ad alteram diem expletionis hebdomadae septimae, id est quinquaginta dies: et sic offeretis sacrificium novum Domino
Intill den andra dagen efter den sjunde Sabbathen; det är, femtio dagar skolen I räkna och offra Herranom nytt spisoffer;
17 ex omnibus habitaculis vestris, panes primitiarum duos de duabus decimis similae fermentatae, quos coquetis in primitias Domini.
Och skolen offra det af alla edra boningar, nämliga tu veftebröd af två tiungar semlomjöl, syradt och bakadt Herranom till en förstling;
18 Offeretisque cum panibus septem agnos immaculatos anniculos, et vitulum de armento unum, et arietes duos, et erunt in holocaustum cum libamentis suis, in odorem suavissimum Domini.
Och skolen frambära med edor bröd sju årsgamla lamb utan vank, och en ung stut, och två vädrar. Det skall vara Herrans bränneoffer, spisoffer och dryckoffer; det är en söt lukts offer Herranom.
19 Facietis et hircum pro peccato, duosque agnos anniculos hostias pacificorum.
Dertill skolen I göra en getabock till syndoffer, och tu årsgamla lamb till tackoffer.
20 Cumque elevaverit eos sacerdos cum panibus primitiarum coram Domino, cedent in usum eius.
Och Presten skall vefta det med förstlingsbrödena för Herranom till de tu lamben; och skall vara Herranom heligt, och höra Presten till.
21 Et vocabitis hunc diem celeberrimum, atque sanctissimum: omne opus servile non facietis in eo. Legitimum sempiternum erit in cunctis habitaculis, et generationibus vestris.
Och I skolen utropa denna dagen; ty han skall kallas helig ibland eder, då I sammankommen; intet tjenstearbete skolen I göra. En evig rätt skall det vara, till edra efterkommande, ehvar I bon.
22 Postquam autem messueritis segetem terrae vestrae, nec secabitis eam usque ad solum: nec remanentes spicas colligetis, sed pauperibus et peregrinis dimittetis eas. Ego sum Dominus Deus vester.
När I uppskären sädena i edro lande, skolen I icke allt uppskära på åkren, och icke alltför noga upphemta; utan skolen det låta dem fattigom, och främlingom. Jag är Herren edar Gud.
23 Locutusque est Dominus ad Moysen, dicens:
Och Herren talade med Mose, och sade:
24 Loquere filiis Israel: Mense septimo, prima die mensis, erit vobis sabbatum, memoriale, clangentibus tubis, et vocabitur sanctum:
Tala med Israels barnom, och säg: På första dagen i sjunde månadenom skolen I hålla blåsandens helga Sabbath till åminnelse, då I sammankommen.
25 omne opus servile non facietis in eo, et offeretis holocaustum Domino.
Då skolen I intet tjenstearbete göra; och skolen göra Herranom offer.
26 Locutusque est Dominus ad Moysen, dicens:
Och Herren talade med Mose, och sade:
27 Decimo die mensis huius septimi, dies expiationum erit celeberrimus, et vocabitur sanctus: affligetisque animas vestras in eo, et offeretis holocaustum Domino.
På tionde dagen i denna sjunde månadenom är Försonedagen; den skall ibland eder kallas helig, att I tillhopakommen. Då skolen I späka edra kroppar, och offra Herranom.
28 Omne opus servile non facietis in tempore diei huius: quia dies propitiationis est, ut propitietur vobis Dominus Deus vester.
Och skolen intet arbete göra på denna dagen; ty det är en försonedag, att I skolen försonade varda för Herranom edrom Gud.
29 Omnis anima, quae afflicta non fuerit die hac, peribit de populis suis:
Ty hvilken icke späker sin kropp på denna dagen, den skall utrotad varda utu hans folk.
30 et quae operis quippiam fecerit, delebo eam de populo suo.
Och hvilken på denna dagen något arbete gör, den skall jag förgöra utu hans folk.
31 Nihil ergo operis facietis in eo: legitimum sempiternum erit vobis in cunctis generationibus, et habitationibus vestris.
Derföre skolen I intet arbete göra. Det skall vara en evig rätt till edra efterkommande, ehvar I bon.
32 sabbatum requietionis est, et affligetis animas vestras die nono mensis: A vespera usque ad vesperam celebrabitis sabbata vestra.
Det är edar store Sabbath, att I skolen späka edra kroppar. På nionde dagen i månadenom om aftonen skolen I hålla denna Sabbath, ifrån aftonen och åter intill aftonen.
33 Et locutus est Dominus ad Moysen, dicens:
Och Herren talade med Mose, och sade:
34 Loquere filiis Israel: A quintodecimo die mensis huius septimi, erunt feriae tabernaculorum septem diebus Domino.
Tala med Israels barn, och säg: På femtonde dagen i denna sjunde månadenom är löfhyddohögtid i sju dagar Herranom.
35 Dies primus vocabitur celeberrimus atque sanctissimus: omne opus servile non facietis in eo.
Den förste dagen skall kallas helig, att I sammankommen; intet tjenstearbete skolen I göra.
36 Et septem diebus offeretis holocausta Domino. dies quoque octavus erit celeberrimus atque sanctissimus, et offeretis holocaustum Domino: est enim coetus atque collectae: omne opus servile non facietis in eo.
I sju dagar skolen I offra Herranom. Den åttonde dagen skall ock kallas helig, att I sammankommen. Och I skolen göra edart offer Herranom; ty det är samlingesdag; intet tjenstearbete skolen I göra.
37 Hae sunt feriae Domini, quas vocabitis celeberrimas atque sanctissimas, offeretisque in eis oblationes Domino, holocausta et libamenta iuxta ritum uniuscuiusque diei:
Desse äro Herrans helgedagar, de I skolen heliga hålla, att I sammankommen, och gören Herranom offer, bränneoffer, spisoffer, dryckoffer, och annor offer, hvart efter sin dag.
38 exceptis sabbatis Domini, donisque vestris, et quae offeretis ex voto, vel quae sponte tribuetis Domino.
Förutan det Herrans Sabbath, och edra gåfvor och löfte, och friviljoga gåfvor äro, som I gifven Herranom;
39 A quintodecimo ergo die mensis septimi, quando congregaveritis omnes fructus terrae vestrae, celebrabitis ferias Domini septem diebus. die primo et die octavo erit sabbatum, id est requies.
Så skolen I nu på femtonde dagen i sjunde månadenom, när I hafven i hus samlat årsväxten af landena, hålla Herrans högtid i sju dagar. På första dagenom är Sabbath, och på åttonde dagenom är ock Sabbath.
40 Sumetisque vobis die primo fructus arboris pulcherrimae, spatulasque palmarum, et ramos ligni densarum frondium, et salices de torrente, et laetabimini coram Domino Deo vestro.
Och I skolen på första dagenom taga frukt af skön trä, palmtelningar, och qvistar af tjockqvistadt trä, och pilträ; och vara glade i sju dagar för Herranom edrom Gud;
41 celebrabitisque sollemnitatem eius septem diebus per annum. legitimum sempiternum erit in generationibus vestris. Mense septimo festa celebrabitis,
Och skolen alltså hålla Herranom den högtiden om året i sju dagar; det skall vara en evig rätt till edra efterkommande, att de så skola hålla helg uti den sjunde månaden.
42 et habitabitis in umbraculis septem diebus. omnis, qui de genere est Israel, manebit in tabernaculis:
Sju dagar skolen I bo i löfhyddor. Den en inländning är i Israel, han skall bo i löfhyddor;
43 ut discant posteri vestri quod in tabernaculis habitare fecerim filios Israel, cum educerem eos de Terra Aegypti. ego Dominus Deus vester.
Att edra efterkommande skola veta, huru jag hafver låtit Israels barn bo i hyddor, då jag förde dem utur Egypti land. Jag är Herren edar Gud.
44 Locutusque est Moyses super sollemnitatibus Domini ad filios Israel.
Och Mose sade Israels barnom om denna Herrans helg.
