< Job 26 >

1 Respondens autem Iob, dixit:
Job svarade, och sade:
2 Cuius adiutor es? numquid imbecillis? et sustentas brachium eius, qui non est fortis?
Hvem äst du biståndig? Dem som ingen magt hafver? Hjelper du honom, som ingen starkhet hafver i armenom?
3 Cui dedisti consilium? forsitan illi qui non habet sapientiam, et prudentiam tuam ostendisti plurimam.
Hvem gifver du råd? Dem som intet vet? Och du bär fram dina stora gerningar?
4 Quem docere voluisti? nonne eum, qui fecit spiramentum?
För hvem talar du? Och inför hvem går anden ifrå dig?
5 Ecce gigantes gemunt sub aquis, et qui habitant cum eis.
De Reser ängslas under vattnen, och de som när dem bo.
6 Nudus est infernus coram illo, et nullum est operimentum perditioni. (Sheol h7585)
Helvetet är bart för honom, och förderfvet hafver intet öfvertäckelse. (Sheol h7585)
7 Qui extendit Aquilonem super vacuum, et appendit terram super nihilum.
Han sträcker ut nordet på ingo, och hänger jordena uppå intet.
8 Qui ligat aquas in nubibus suis, ut non erumpant pariter deorsum.
Vattnet samkar han i sina skyar, och skyarna remna icke derunder.
9 Qui tenet vultum solii sui, et expandit super illud nebulam suam.
Han håller sin stol, och utbreder sin sky derföre.
10 Terminum circumdedit aquis, usque dum finiantur lux et tenebrae.
Han hafver satt ett mål om vattnet, intilldess ljus och mörker blifver ändadt.
11 Columnae caeli contremiscunt, et pavent ad nutum eius.
Himmelens stodar skälfva, och gifva sig för hans näpst.
12 In fortitudine illius repente maria congregata sunt, et prudentia eius percussit superbum.
För hans kraft varder hafvet hasteliga stormande, och för hans klokhet stillar sig hafsens höghet.
13 Spiritus eius ornavit caelos: et obstetricante manu eius, eductus est coluber tortuosus.
På himmelen varder det klart igenom hans väder, och hans hand drifver bort hvalfisken.
14 Ecce, haec ex parte dicta sunt viarum eius: et cum vix parvam stillam sermonis eius audierimus, quis poterit tonitruum magnitudinis illius intueri?
Si, alltså går det till med hans gerningar; men hvad besynnerligit hafve vi derutinnan hört? Ho kan förstå hans magts dunder?

< Job 26 >