< Iacobi 2 >
1 Fratres mei, nolite in personarum acceptione habere fidem Domini nostri Iesu Christi gloriae.
Mina bröder, menen icke att tron på vår Herre Jesus Kristus, den förhärligade, kan stå tillsammans med att hava anseende till personen.
2 Etenim si introierit in conventum vestrum vir aureum annulum habens in veste candida, introierit autem et pauper in sordido habitu,
Om till exempel i eder församling inträder en man med guldring på fingret och i präktiga kläder, och jämte honom inträder en fattig man i smutsiga kläder,
3 et intendatis in eum, qui indutus est veste praeclara, et dixeritis ei: Tu sede hic bene: pauperi autem dicatis: Tu sta illic; aut sede sub scabello pedum meorum:
och I då vänden edra blickar till den som bär de präktiga kläderna och sägen till honom: "Sitt du här på denna goda plats", men däremot sägen till den fattige: "Stå du där", eller: "Sätt dig därnere vid min fotapall" --
4 nonne iudicatis apud vosmetipsos, et facti estis iudices cogitationum iniquarum?
haven I icke då kommit i strid med eder själva och blivit domare som döma efter orätta grunder?
5 Audite fratres mei dilectissimi, nonne Deus elegit pauperes in hoc mundo, divites in fide, et heredes regni, quod repromisit Deus diligentibus se?
Hören, mina älskade bröder: Har icke Gud utvald just dem som i världens ögon äro fattiga till att bliva rika i tro, och att få till arvedel det rike han har lovat åt dem som älska honom?
6 Vos autem exhonorastis pauperem. Nonne divites per potentiam opprimunt vos, et ipsi trahunt vos ad iudicia?
I åter haven visat förakt för den fattige. Är det då icke de rika som förtrycka eder, och är det icke just de, som draga eder inför domstolarna?
7 Nonne ipsi blasphemant bonum nomen, quod invocatum est super vos?
Är det icke de, som smäda det goda namn som är nämnt över eder?
8 Si tamen legem perficitis regalem secundum Scripturas: Diliges proximum tuum sicut teipsum: bene facitis:
Om I, såsom skriften bjuder, fullgören den konungsliga lagen: "Du skall älska din nästa såsom dig själv", då gören I visserligen väl.
9 si autem personas accipitis, peccatum operamini, redarguti a lege quasi transgressores:
Men om I haven anseende till personen, så begån I synd och bliven av lagen överbevisade om att vara överträdare.
10 Quicumque autem totam legem servaverit, offendat autem in uno, factus est omnium reus.
Ty om någon håller hela lagen i övrigt, men felar i ett, så är han skyldig till allt.
11 Qui enim dixit, Non moechaberis, dixit et, Non occides. Quod si non moechaberis, occides autem, factus es transgressor legis.
Densamme som sade: "Du skall icke begå äktenskapsbrott", han sade ju ock: "Du skall icke dräpa." Om du nu visserligen icke begår äktenskapsbrott, men dräper, så är du dock en lagöverträdare.
12 Sic loquimini, et sic facite sicut per legem libertatis incipientes iudicari.
Talen och handlen så, som det höves människor vilka skola dömas genom frihetens lag.
13 Iudicium enim sine misericordia illi, qui non facit misericordiam: superexaltat autem misericordia iudicium.
Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som icke har visat barmhärtighet; barmhärtighet åter kan frimodigt träda fram inför domen.
14 Quid proderit fratres mei si fidem quis dicat se habere, opera autem non habeat? Numquid poterit fides salvare eum?
Mina bröder, vartill gagnar det, om någon säger sig hava tro, men icke har gärningar? Icke kan väl tron frälsa honom?
15 Si autem frater, et soror nudi sint, et indigeant victu quotidiano,
Om någon, vare sig en broder eller en syster, saknade kläder och vore utan mat för dagen
16 dicat autem aliquis ex vobis illis: Ite in pace, calefacimini et saturamini: non dederitis autem eis, quae necessaria sunt corpori, quid proderit?
och någon av eder då sade till denne: "Gå i frid, kläd dig varmt, och ät dig mätt" -- vartill gagnade detta, såframt han icke därjämte gåve honom vad hans kropp behövde?
17 Sic et fides, si non habeat opera, mortua est in semetipsa.
Så är ock tron i sig själv död, om den icke har med sig gärningar.
18 Sed dicet quis: Tu fidem habes, et ego opera habeo. ostende mihi fidem tuam sine operibus: et ego ostendam tibi ex operibus fidem meam.
Nu torde någon säga: "Du har ju tro?" -- "Ja, och jag har också gärningar; visa mig du din tro utan gärningar, så vill jag genom mina gärningar visa dig min tro."
19 Tu credis quoniam unus est Deus: Benefacis: et daemones credunt, et contremiscunt.
Du tror att Gud är en. Däri gör du rätt; också de onda andarna tro det och bäva.
20 Vis autem scire o homo inanis, quoniam fides sine operibus mortua est?
Men vill du då förstå, du fåkunniga människa, att tron utan gärningar är till intet gagn!
21 Abraham pater noster nonne ex operibus iustificatus est, offerens Isaac filium suum super altare?
Blev icke Abraham, vår fader, rättfärdig av gärningar, när han frambar sin son Isak på altaret?
22 Vides quoniam fides cooperabatur operibus illius: et ex operibus fides consummata est?
Du ser alltså att tron samverkade med hans gärningar, och av gärningarna blev tron fullkomnad,
23 Et suppleta est Scriptura, dicens: Credidit Abraham Deo, et reputatum est illi ad iustitiam, et amicus Dei appellatus est.
och så fullbordades det skriftens ord som säger: "Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet"; och han blev kallad "Guds vän".
24 Videtis quoniam ex operibus iustificatur homo, et non ex fide tantum?
I sen alltså att det är av gärningar som en människa bliver rättfärdig, och icke av tro allenast.
25 Similiter et Rahab meretrix, nonne ex operibus iustificata est, suscipiens nuncios, et alia via eiiciens?
Och var det icke på samma sätt med skökan Rahab? Blev icke hon rättfärdig av gärningar, när hon tog emot sändebuden och sedan på en annan väg släppte ut dem?
26 Sicut enim corpus sine spiritu mortuum est, ita et fides sine operibus mortua est.
Ja, såsom kroppen utan ande är död, så är ock tron utan gärningar död.