Psalmorum 95

1 Laus cantici ipsi David. Venite, exsultemus Domino; jubilemus Deo salutari nostro;

Kommer, låter oss glädjas Herranom, och fröjdas för vår salighets tröst.

2 præoccupemus faciem ejus in confessione, et in psalmis jubilemus ei:

Låt oss med tack komma inför hans ansigte, och fröjdas för honom med Psalmer.

3 quoniam Deus magnus Dominus, et rex magnus super omnes deos.

Ty Herren är en stor Gud, och en stor Konung öfver alla gudar.

4 Quia in manu ejus sunt omnes fines terræ, et altitudines montium ipsius sunt;

Ty i hans hand är hvad som jorden bär, och bergshöjderna äro också hans.

5 quoniam ipsius est mare, et ipse fecit illud, et siccam manus ejus formaverunt.

Ty hans är hafvet, och hans händer hafva det torra beredt.

6 Venite, adoremus, et procidamus, et ploremus ante Dominum qui fecit nos:

Kommer, låter oss tillbedja, och knäböja, och nederfalla för Herranom, den oss gjort hafver.

7 quia ipse est Dominus Deus noster, et nos populus pascuæ ejus, et oves manus ejus.

Ty han är vår Gud, och vi hans fosterfolk, och hans händers får.

8 Hodie si vocem ejus audieritis, nolite obdurare corda vestra

I dag om I hans röst hören, så förstocker icke edor hjerta, såsom i Meriba skedde, såsom i Massa i öknene;

9 sicut in irritatione, secundum diem tentationis in deserto, ubi tentaverunt me patres vestri: probaverunt me, et viderunt opera mea.

Der edre fäder försökte mig, förnummo och sågo min verk;

10 Quadraginta annis offensus fui generationi illi, et dixi: Semper hi errant corde.

Att jag i fyratio år mödo hade med detta folk, och sade: Det är sådant folk, att deras hjerta alltid vill den orätta vägen, och de mina vägar icke lära vilja;

11 Et isti non cognoverunt vias meas: ut juravi in ira mea: Si introibunt in requiem meam.

Så att jag svor i mine vrede: De skola icke komma till mina rolighet.