Psalmorum 4
1 In finem, in carminibus. Psalmus David. Cum invocarem exaudivit me Deus justitiæ meæ, in tribulatione dilatasti mihi. Miserere mei, et exaudi orationem meam. Filii hominum, usquequo gravi corde? ut quid diligitis vanitatem, et quæritis mendacium?
En Psalm Davids, till att föresjunga på strängaspel. Hör mig, när jag ropar, mine rättfärdighets Gud; du som tröstar mig i ångest; var mig nådelig, och hör mina bön.
2 Et scitote quoniam mirificavit Dominus sanctum suum; Dominus exaudiet me cum clamavero ad eum.
I herrar, huru länge skall min ära skämd varda? Hvi hafven I fåfängeligheten så kär, och älsken lögnen? (Sela)
3 Irascimini, et nolite peccare; quæ dicitis in cordibus vestris, in cubilibus vestris compungimini.
Besinner dock, att Herren förer sina heliga underliga; Herren hörer, när jag åkallar honom.
4 Sacrificate sacrificium justitiæ, et sperate in Domino. Multi dicunt: Quis ostendit nobis bona?
Varden I vrede, så synder icke; taler med edor hjerta på edra sänger, och bider. (Sela)
5 Signatum est super nos lumen vultus tui, Domine: dedisti lætitiam in corde meo.
Offrer rättfärdighet, och tröster uppå Herran.
6 A fructu frumenti, vini, et olei sui, multiplicati sunt.
Månge säga: Huru skulle den visa oss hvad godt är? Men upplyft, Herre, öfver oss dins ansigtes ljus.
7 In pace in idipsum dormiam, et requiescam;
Du fröjdar mitt hjerta, ändock de andre mycket vin och korn hafva.
8 quoniam tu, Domine, singulariter in spe constituisti me.
Jag ligger och sofver allstinges i frid; ty allena du, Herre, hjelper mig, att jag må säker bo.
