< Psalmorum 132 >

1 Canticum graduum. Memento, Domine, David, et omnis mansuetudinis ejus:
En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,
2 sicut juravit Domino; votum vovit Deo Jacob:
han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
3 Si introiero in tabernaculum domus meæ; si ascendero in lectum strati mei;
"Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,
4 si dedero somnum oculis meis, et palpebris meis dormitationem,
jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,
5 et requiem temporibus meis, donec inveniam locum Domino, tabernaculum Deo Jacob.
förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob."
6 Ecce audivimus eam in Ephrata; invenimus eam in campis silvæ.
Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.
7 Introibimus in tabernaculum ejus; adorabimus in loco ubi steterunt pedes ejus.
Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.
8 Surge, Domine, in requiem tuam, tu et arca sanctificationis tuæ.
Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.
9 Sacerdotes tui induantur justitiam, et sancti tui exsultent.
Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.
10 Propter David servum tuum non avertas faciem christi tui.
För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.
11 Juravit Dominus David veritatem, et non frustrabitur eam: De fructu ventris tui ponam super sedem tuam.
HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: "Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
12 Si custodierint filii tui testamentum meum, et testimonia mea hæc quæ docebo eos, et filii eorum usque in sæculum sedebunt super sedem tuam.
Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.
13 Quoniam elegit Dominus Sion: elegit eam in habitationem sibi.
Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.
14 Hæc requies mea in sæculum sæculi; hic habitabo, quoniam elegi eam.
Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
15 Viduam ejus benedicens benedicam; pauperes ejus saturabo panibus.
Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
16 Sacerdotes ejus induam salutari, et sancti ejus exsultatione exsultabunt.
Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.
17 Illuc producam cornu David; paravi lucernam christo meo.
Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
18 Inimicos ejus induam confusione; super ipsum autem efflorebit sanctificatio mea.
Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa."

< Psalmorum 132 >