Proverbiorum 12
1 Qui diligit disciplinam diligit scientiam; qui autem odit increpationes insipiens est.
Den sig gerna straffa låter, han varder klok; men den der ostraffad vara vill, han blifver en dåre.
2 Qui bonus est hauriet gratiam a Domino; qui autem confidit in cogitationibus suis impie agit.
Den der from är, honom vederfars tröst af Herranom; men en ond man varder förkastad.
3 Non roborabitur homo ex impietate, et radix justorum non commovebitur.
Ett ogudaktigt väsende främjar menniskona intet; men dens rättfärdigas rot skall blifva.
4 Mulier diligens corona est viro suo; et putredo in ossibus ejus, quæ confusione res dignas gerit.
En idog qvinna är sins mans krona; men en oidog är såsom var i hans ben.
5 Cogitationes justorum judicia, et consilia impiorum fraudulenta.
De rättfärdigas tankar äro redelige; men de ogudaktigas anslag äro bedrägeri.
6 Verba impiorum insidiantur sanguini; os justorum liberabit eos.
De ogudaktigas anslag vakta efter blod; men de frommas mun friar dem.
7 Verte impios, et non erunt; domus autem justorum permanebit.
De ogudaktige skola varda omstörte, och icke mer vara till; men dens rättfärdigas hus blifver beståndandes.
8 Doctrina sua noscetur vir; qui autem vanus et excors est patebit contemptui.
Ett godt råd varder (dock på ändalyktene) lofvadt; men arg list kommer på skam.
9 Melior est pauper et sufficiens sibi quam gloriosus et indigens pane.
Den som ringa är, och tager vara uppå sitt, han är bättre än den der stor vill vara, och honom fattas bröd.
10 Novit justus jumentorum suorum animas; viscera autem impiorum crudelia.
Den rättfärdige förbarmar sig öfver sin ök; men de ogudaktigas hjerta är obarmhertigt.
11 Qui operatur terram suam satiabitur panibus; qui autem sectatur otium stultissimus est. Qui suavis est in vini demorationibus, in suis munitionibus relinquit contumeliam.
Den som sin åker brukar, han skall få bröd tillfyllest; men den som går efter de ting, som intet af nödene äro, han är en dåre.
12 Desiderium impii munimentum est pessimorum; radix autem justorum proficiet.
Dens ogudaktigas lust är till att göra skada; men dens rättfärdigas rot skall bära frukt.
13 Propter peccata labiorum ruina proximat malo; effugiet autem justus de angustia.
Den onde varder gripen i sin egen falska ord; men den rättfärdige undkommer ångest.
14 De fructu oris sui unusquisque replebitur bonis, et juxta opera manuum suarum retribuetur ei.
Mycket godt kommer enom genom munsens frukt; och menniskone varder vedergullet efter som hennes händer förtjent hafva.
15 Via stulti recta in oculis ejus; qui autem sapiens est audit consilia.
Enom dåra behagar hans sed väl; men den der råde lyder, han är vis.
16 Fatuus statim indicat iram suam; qui autem dissimulat injuriam callidus est.
En dåre beviser sina vrede snarliga; men den der smälek fördöljer, han är vis.
17 Qui quod novit loquitur, index justitiæ est; qui autem mentitur, testis est fraudulentus.
Den som sannfärdig är, han säger hvad rätt är; men ett falskt vittne bedrager.
18 Est qui promittit, et quasi gladio pungitur conscientiæ: lingua autem sapientium sanitas est.
Den der ovarliga talar, han stinger såsom ett svärd; men de visas tunga är helsosam.
19 Labium veritatis firmum erit in perpetuum; qui autem testis est repentinus, concinnat linguam mendacii.
En sannfärdig mun består evigliga; men en falsk tunga består icke länge.
20 Dolus in corde cogitantium mala; qui autem pacis ineunt consilia, sequitur eos gaudium.
De som något ondt råda, bedraga sig sjelfva; men de som tillfrid råda, de skola glädja sig deraf.
21 Non contristabit justum quidquid ei acciderit: impii autem replebuntur malo.
Dem rättfärdiga varder intet ondt vederfarandes; men de ogudaktige skola med olycko fulla varda.
22 Abominatio est Domino labia mendacia; qui autem fideliter agunt placent ei.
Falske munnar äro Herranom en styggelse; men de som troliga handla, de behaga honom väl.
23 Homo versatus celat scientiam, et cor insipientium provocat stultitiam.
En vis man gör icke mycket af sin klokhet; men de dårars hjerta utropar sin dårskap.
24 Manus fortium dominabitur; quæ autem remissa est, tributis serviet.
En trifven hand skall varda väldig; men den som som lat är, hon måste skatt gifva.
25 Mœror in corde viri humiliabit illum, et sermone bono lætificabitur.
Sorg i hjertana kränker; men ett vänligit ord fröjdar.
26 Qui negligit damnum propter amicum, justus est; iter autem impiorum decipiet eos.
Den rättfärdige hafver bättre än hans näste; men de ogudaktigas väg förförer dem.
27 Non inveniet fraudulentus lucrum, et substantia hominis erit auri pretium.
Enom latom lyckas icke hans handel; men en trifven menniska varder rik.
28 In semita justitiæ vita; iter autem devium ducit ad mortem.
På rättom väg är lif, och på farnom stig är ingen död.
