Liber Numeri 31
1 Locutusque est Dominus ad Moysen, dicens:
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 Ulciscere prius filios Israël de Madianitis, et sic colligeris ad populum tuum.
Hämna Israels barn öfver de Midianiter, att du sedan församkar dig till ditt folk.
3 Statimque Moyses: Armate, inquit, ex vobis viros ad pugnam, qui possint ultionem Domini expetere de Madianitis.
Så talade Mose med folket, och sade: Väpner män af eder till härs emot de Midianiter, att de hämnas Herran öfver de Midianiter;
4 Mille viri de singulis tribubus eligantur ex Israël qui mittantur ad bellum.
Utu hvart slägte ett tusend, så att I skicken i hären af alla Israels slägter.
5 Dederuntque millenos de singulis tribubus, id est, duodecim millia expeditorum ad pugnam:
Och de togo af Israels tusender, ju tusende af hvart slägtet, tolftusende väpnade till härs.
6 quos misit Moyses cum Phinees filio Eleazari sacerdotis, vasa quoque sancta, et tubas ad clangendum tradidit ei.
Och Mose skickade dem med Pinehas, Prestens Eleazars son, i här, och de helga tygen, och de klangtrummeter i hans hand.
7 Cumque pugnassent contra Madianitas atque vicissent, omnes mares occiderunt,
Och de förde hären emot de Midianiter, såsom Herren hade budit Mose; och slogo ihjäl allt det som mankön var.
8 et reges eorum, Evi, et Recem, et Sur, et Hur, et Rebe, quinque principes gentis: Balaam quoque filium Beor interfecerunt gladio.
Dertill slogo de de Midianiters Konungar, med deras slagna, nämliga Evi, Rekem, Zur, Hur och Reba, de fem Midianiters Konungar; Bileam, Beors son, slogo de ock med svärd.
9 Ceperuntque mulieres eorum, et parvulos, omniaque pecora, et cunctam supellectilem: quidquid habere potuerant depopulati sunt:
Och Israels barn togo till fångar de Midianiters qvinnor med deras barn; all deras boskap, alla deras håfvor, och allt deras gods skinnade de;
10 tam urbes quam viculos et castella flamma consumpsit.
Och uppbrände med eld alla deras städer, deras boningar och alla borger;
11 Et tulerunt prædam, et universa quæ ceperant tam ex hominibus quam ex jumentis,
Och togo allt rof, och allt det till tagandes var, både menniskor och boskap;
12 et adduxerunt ad Moysen, et Eleazarum sacerdotem, et ad omnem multitudinem filiorum Israël: reliqua autem utensilia portaverunt ad castra in campestribus Moab juxta Jordanem contra Jericho.
Och hade det till Mose, och till Presten Eleazar, och till menighetena af Israels barn, nämliga de fångar och den tagna boskapen, och det skinnade godset, uti lägret på de Moabiters mark, som ligger vid Jordan emot Jericho.
13 Egressi sunt autem Moyses et Eleazar sacerdos, et omnes principes synagogæ, in occursum eorum extra castra.
Och Mose och Eleazar Presten, och alle Förstarna för menighetene, gingo emot dem ut för lägret.
14 Iratusque Moyses principibus exercitus, tribunis, et centurionibus qui venerant de bello,
Och Mose vardt vred på härens höfvitsmän, som höfvitsmän voro öfver tusende, och öfver hundrade, och kommo utu hären och stridene;
15 ait: Cur feminas reservastis?
Och sade till dem: Hafven I låtit alla qvinnor lefva?
16 nonne istæ sunt, quæ deceperunt filios Israël ad suggestionem Balaam, et prævaricari vos fecerunt in Domino super peccato Phogor, unde et percussus est populus?
Si, hafva icke de förvändt Israels barn, genom Bileams råd, till att synda emot Herran på Peor; och en plåga öfvergick Herrans menighet?
17 ergo cunctos interficite quidquid est generis masculini, etiam in parvulis: et mulieres, quæ noverunt viros in coitu, jugulate:
Så slår nu ihjäl allt det som mankön är ibland barnen, och alla de qvinnor, som man känt och när legat hafva.
18 puellas autem et omnes feminas virgines reservate vobis:
Men all pigobarn, som icke ännu man känt, eller när legat hafva, dem låter för eder lefva.
19 et manete extra castra septem diebus. Qui occiderit hominem, vel occisum tetigerit, lustrabitur die tertio et septimo.
Och ligger utanför lägret i sju dagar, alle som någon slagit, eller den slagen var vederkommit hafven, på det I skolen rena eder på tredje och sjunde dagen; samt med dem som I till fångar gripit hafven.
20 Et de omni præda, sive vestimentum fuerit, sive vas, et aliquid in utensilia præparatum, de caprarum pellibus, et pilis, et ligno, expiabitur.
Och all kläder, och all tyg af skinn, och allt skinnverk, och all träkäril skolen I skär göra.
21 Eleazar quoque sacerdos ad viros exercitus, qui pugnaverunt, sic locutus est: Hoc est præceptum legis, quod mandavit Dominus Moysi:
Och Presten Eleazar sade till krigsfolket, som i stridene varit hade: Detta är lagen, som Herren hafver budit Mose:
22 aurum, et argentum, et æs, et ferrum, et plumbum, et stannum,
Guld, silfver, koppar, jern, tenn och bly;
23 et omne, quod potest transire per flammas, igne purgabitur: quidquid autem ignem non potest sustinere, aqua expiationis sanctificabitur:
Och allt det som eld lider, skolen I gå låta genom eld, och rena det, att det med stänkevattnena skärt varder; men allt det som icke lider eld, skolen I låta gå genom vatten;
24 et lavabitis vestimenta vestra die septimo, et purificati postea castra intrabitis.
Och skolen två eder kläder på sjunde dagen, så varden I rene; sedan skolen I komma i lägret.
25 Dixit quoque Dominus ad Moysen:
Och Herren talade med Mose, och sade:
26 Tollite summam eorum quæ capta sunt, ab homine usque ad pecus, tu et Eleazar sacerdos et principes vulgi:
Tag summona af fångarnas rof, både af menniskor och af boskap, du och Eleazar Presten, och de öfverste fäderna i menighetene;
27 dividesque ex æquo prædam inter eos qui pugnaverunt egressique sunt ad bellum, et inter omnem reliquam multitudinem.
Och gif dem hälftena, som utgingo i hären, och stridt hafva, och andra hälftena menighetene.
28 Et separabis partem Domino ab his qui pugnaverunt et fuerunt in bello, unam animam de quingentis, tam ex hominibus quam ex bobus et asinis et ovibus,
Och du skall häfoffra Herranom af stridsmännernas del, som i hären voro, ju af femhundrade ena själ, både i menniskor, fä, åsnar och får.
29 et dabis eam Eleazaro sacerdoti, quia primitiæ Domini sunt.
Af deras hälfte skall du taga det, och få det Prestenom Eleazar, till att häfoffra det Herranom.
30 Ex media quoque parte filiorum Israël accipies quinquagesimum caput hominum, et boum, et asinorum, et ovium, cunctorum animantium, et dabis ea Levitis, qui excubant in custodiis tabernaculi Domini.
Men af den hälften, som Israels barn tillkommer, skall du ju af femtio taga ett stycke, både af menniskor, fä, åsnar och får, och af allom fänad, och skall gifva det Leviterna, som taga vara på Herrans tabernakels vakt.
31 Feceruntque Moyses et Eleazar sicut præceperat Dominus.
Och Mose, och Eleazar Presten, gjorde såsom Herren hade budit Mose.
32 Fuit autem præda, quam exercitus ceperat, ovium sexcenta septuaginta quinque millia,
Och det öfriga bytet, som krigsfolket röfvat hade, var sexhundradetusend, fem och sjutio tusend får;
33 boum septuaginta duo millia,
Tu och sjutio tusend nöt;
34 asinorum sexaginta millia et mille:
Ett och sextio tusend åsnar;
35 animæ hominum sexus feminei, quæ non cognoverant viros, triginta duo millia.
Och qvinnfolk, som icke hade känt man eller när legat, tu och tretio tusend själar.
36 Dataque est media pars his qui in prælio fuerant, ovium trecenta triginta septem millia quingentæ:
Och den hälften, som dem tillkom, som i stridene varit hade, var i talet trehundradetusend, sju och tretio tusend, och femhundrade får;
37 e quibus in partem Domini supputatæ sunt oves sexcentæ septuaginta quinque:
Deraf vordo Herranom sexhundrade fem och sjutio får.
38 et de bobus triginta sex millibus, boves septuaginta et duo:
Item sex och tretio tusend nöt; deraf vordo Herranom tu och sjutio.
39 de asinis triginta millibus quingentis, asini sexaginta unus:
Item tretiotusend och femhundrade åsnar; deraf vordo Herranom en och sextio.
40 de animabus hominum sedecim millibus, cesserunt in partem Domini triginta duæ animæ.
Item menniskors själar, sextontusend själar; deraf vordo Herranom två och tretio.
41 Tradiditque Moyses numerum primitiarum Domini Eleazaro sacerdoti, sicut fuerat ei imperatum,
Och Mose fick det Herrans häfoffret Prestenom Eleazar, såsom Herren honom budit hade.
42 ex media parte filiorum Israël, quam separaverat his qui in prælio fuerant.
Men den andra hälften, som Mose Israels barnom tillbytt hade ifrå krigsmännerna;
43 De media vero parte, quæ contigerat reliquæ multitudini, id est, de ovibus trecentis triginta septem millibus quingentis,
Nämliga den hälften, som menighetene tillkom, var ock trehundradetusend, sju och tretio tusend, femhundrade får;
44 et de bobus triginta sex millibus,
Sex och tretio tusend nöt;
45 et de asinis triginta millibus quingentis,
Tretiotusend och femhundrade åsnar;
46 et de hominibus sedecim millibus,
Och sextontusend menniskors själar.
47 tulit Moyses quinquagesimum caput, et dedit Levitis, qui excubabant in tabernaculo Domini, sicut præceperat Dominus.
Och Mose tog af denna hälftene, som Israels barnas var, ju ett stycke af femtio, både af fänaden och af menniskor, och fick det Leviterna, som togo vara på Herrans tabernakels vakt; såsom Herren hade budit Mose.
48 Cumque accessissent principes exercitus ad Moysen, et tribuni, centurionesque, dixerunt:
Och de som höfvitsmännerna voro öfver de tusend i krigsfolket, nämliga öfver tusend, och öfver hundrade, gingo fram till Mose;
49 Nos servi tui recensuimus numerum pugnatorum, quos habuimus sub manu nostra: et ne unus quidem defuit.
Och de sade till honom: Dine tjenare hafva tagit summona af krigsfolket, som under våra händer varit hafva, och der fattas icke en.
50 Ob hanc causam offerimus in donariis Domini singuli quod in præda auri potuimus invenire, periscelides et armillas, annulos et dextralia, ac murænulas, ut depreceris pro nobis Dominum.
Derföre bäre vi Herranom gåfvor, hvad som hvar och en funnit hafver af gyldene tyg, kedjor, armsmide, ringar, örnaringar och spann, att våra själar måga varda försonada för Herranom.
51 Susceperuntque Moyses et Eleazar sacerdos omne aurum in diversis speciebus,
Och Mose med Prestenom Eleazar tog af dem guldet i allahanda tyg.
52 pondo sedecim millia septingentos quinquaginta siclos, a tribunis et centurionibus.
Och allt gulds häfoffer, som de Herranom häfoffrade, var sextontusend, sjuhundrade och femtio siklar, af höfvitsmännerna öfver tusend, och öfver hundrade.
53 Unusquisque enim quod in præda rapuerat, suum erat.
Förty krigsfolket hade röfvat hvar och en för sig.
54 Et susceptum intulerunt in tabernaculum testimonii, in monimentum filiorum Israël coram Domino.
Och Mose med Prestenom Eleazar tog guldet af höfvitsmännerna öfver tusend, och öfver hundrade, och båro det in uti vittnesbördsens tabernakel, Israels barnom till en åminnelse för Herranom.
