< Genesis 40 >
1 His ita gestis, accidit ut peccarent duo eunuchi, pincerna regis Ægypti, et pistor, domino suo.
Och det begaf sig derefter, att Konungens i Egypten höfvitsman öfver skänkerna, och höfvitsmannen öfver bakarena, bröto deras herra Konungenom i Egypten emot.
2 Iratusque contra eos Pharao (nam alter pincernis præerat, alter pistoribus),
Och Pharao vardt vred uppå dem,
3 misit eos in carcerem principis militum, in quo erat vinctus et Joseph.
Och lät sätta dem i hofmästarens hus i fängelse, der Joseph låg fången.
4 At custos carceris tradidit eos Joseph, qui et ministrabat eis: aliquantulum temporis fluxerat, et illi in custodia tenebantur.
Och hofmästaren satte Joseph öfver dem, att han skulle tjena dem; och de såto några dagar.
5 Videruntque ambo somnium nocte una, juxta interpretationem congruam sibi:
Och både skänken och bakaren drömde om ena natt hvar sin dröm, och hvars deras dröm hade sin uttydelse.
6 ad quos cum introisset Joseph mane, et vidisset eos tristes,
Då nu Joseph kom om morgonen in till dem, och såg dem ångse,
7 sciscitatus est eos, dicens: Cur tristior est hodie solito facies vestra?
Frågade han dem, och sade: Hvi ären I så ångse i dag?
8 Qui responderunt: Somnium vidimus, et non est qui interpretetur nobis. Dixitque ad eos Joseph: Numquid non Dei est interpretatio? referte mihi quid videritis.
De svarade: Oss hafver drömt, och vi hafvom ingen, som oss det utlägger. Joseph sade: Utläggningen hörer Gudi till; dock förtäljer mig det.
9 Narravit prior, præpositus pincernarum, somnium suum: Videbam coram me vitem,
Då förtäljde skänken sin dröm för Joseph, och sade till honom: Mig drömde, att ett vinträ var för mig:
10 in qua erant tres propagines, crescere paulatim in gemmas, et post flores uvas maturescere:
Det hade tre grenar; det grönskades, växte och blomstrades, och dess drufvor vordo mogna:
11 calicemque Pharaonis in manu mea: tuli ergo uvas, et expressi in calicem quem tenebam, et tradidi poculum Pharaoni.
Och jag hade Pharaos skänkekar i mine hand, och tog och kryste dem i skänkekaret, och fick Pharao skänkekaret i handena.
12 Respondit Joseph: Hæc est interpretatio somnii: tres propagines, tres adhuc dies sunt:
Joseph sade: Detta är uttydningen: Tre grenar äro tre dagar.
13 post quos recordabitur Pharao ministerii tui, et restituet te in gradum pristinum: dabisque ei calicem juxta officium tuum, sicut ante facere consueveras.
Efter tre dagar skall Pharao upphäfva ditt hufvud, och sätta dig åter till dit ämbete, att du får honom skänkekaret i hans hand, såsom tillförene, då du var hans skänk.
14 Tantum memento mei, cum bene tibi fuerit, et facias mecum misericordiam: ut suggeras Pharaoni ut educat me de isto carcere:
Men tänk uppå mig, då dig går väl, och gör barmhertighet med mig, att du Pharao ingifver, att han tager mig utaf detta huset;
15 quia furto sublatus sum de terra Hebræorum, et hic innocens in lacum missus sum.
Ty jag är hemliga bortstulen utaf de Ebreers lande: Så hafver jag ock här intet gjort, att de mig insatt hafva.
16 Videns pistorum magister quod prudenter somnium dissolvisset, ait: Et ego vidi somnium: quod tria canistra farinæ haberem super caput meum:
Då bakaren såg, att uttydningen var god, sade han till Joseph: Mig hafver ock drömt, att jag bar tre flätade korgar på mitt hufvud;
17 et in uno canistro quod erat excelsius, portare me omnes cibos qui fiunt arte pistoria, avesque comedere ex eo.
Och i öfversta korgenom allahanda bakad mat till Pharaos behof; och foglarne åto af korgenom på mitt hufvud.
18 Respondit Joseph: Hæc est interpretatio somnii: tria canistra, tres adhuc dies sunt:
Joseph svarade, och sade: Detta är uttydningen: Tre korgar äro tre dagar.
19 post quos auferet Pharao caput tuum, ac suspendet te in cruce, et lacerabunt volucres carnes tuas.
Och efter tre dagar skall Pharao upphäfva ditt hufvud, och hänga dig i en galga; och foglarne skola äta ditt kött på dig.
20 Exinde dies tertius natalitius Pharaonis erat: qui faciens grande convivium pueris suis, recordatus est inter epulas magistri pincernarum, et pistorum principis.
Och det hände tredje dagen, då begick Pharao sin årsdag, och han gjorde alla sina tjenare ena måltid: Och upphof den öfversta skänkens hufvud, och den öfversta bakarens, ibland sina tjenare;
21 Restituitque alterum in locum suum, ut porrigeret ei poculum:
Och satte den öfversta skänken åter till sitt skänkeämbete, att han skulle få Pharao skänkekaret i handena;
22 alterum suspendit in patibulo, ut conjectoris veritas probaretur.
Men den öfversta bakaren lät han hänga; som Joseph hade uttydt honom.
23 Et tamen succedentibus prosperis, præpositus pincernarum oblitus est interpretis sui.
Men den öfverste skänken tänkte intet på Joseph, utan förgat honom.