< Psalmorum 61 >

1 In finem, In hymnis David. Exaudi Deus deprecationem meam: intende orationi meæ.
För sångmästaren, till strängaspel; av David. Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.
2 A finibus terræ ad te clamavi: dum anxiaretur cor meum, in petra exaltasti me. Deduxisti me,
Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.
3 quia factus es spes mea: turris fortitudinis a facie inimici.
Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.
4 Inhabitabo in tabernaculo tuo in sæcula: protegar in velamento alarum tuarum.
Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)
5 Quoniam tu Deus meus exaudisti orationem meam: dedisti hereditatem timentibus nomen tuum.
Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.
6 Dies super dies regis adiicies: annos eius usque in diem generationis et generationis.
Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.
7 Permanet in æternum in conspectu Dei: misericordiam et veritatem eius quis requiret?
Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.
8 Sic psalmum dicam nomini tuo in sæculum sæculi: ut reddam vota mea de die in diem.
Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

< Psalmorum 61 >