Proverbiorum 24
1 Ne æmuleris viros malos, nec desideres esse cum eis:
Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
2 quia rapinas meditatur mens eorum, et fraudes labia eorum loquuntur.
Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
3 Sapientia ædificabitur domus, et prudentia roborabitur.
Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
4 In doctrina replebuntur cellaria, universa substantia pretiosa et pulcherrima.
Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
5 Vir sapiens, fortis est: et vir doctus, robustus et validus.
En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
6 Quia cum dispositione initur bellum: et erit salus ubi multa consilia sunt.
Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
7 Excelsa stulto sapientia, in porta non aperiet os suum.
Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
8 Qui cogitat mala facere, stultus vocabitur.
Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
9 Cogitatio stulti peccatum est: et abominatio hominum detractor.
Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
10 Si desperaveris lassus in die angustiæ: imminuetur fortitudo tua.
Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
11 Erue eos, qui ducuntur ad mortem: et qui trahuntur ad interitum liberare ne cesses.
Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
12 Si dixeris: Vires non suppetunt: qui inspector est cordis, ipse intelligit, et servatorem animæ tuæ nihil fallit, reddetque homini iuxta opera sua.
Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
13 Comede, fili mi, mel, quia bonum est, et favum dulcissimum gutturi tuo:
Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
14 Sic et doctrina sapientiæ animæ tuæ: quam cum inveneris, habebis in novissimis spem, et spes tua non peribit.
Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
15 Ne insidieris, et quæras impietatem in domo iusti, neque vastes requiem eius.
Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
16 Septies enim cadet iustus, et resurget: impii autem corruent in malum.
Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
17 Cum ceciderit inimicus tuus, ne gaudeas, et in ruina eius ne exultet cor tuum:
Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
18 ne forte videat Dominus, et displiceat ei, et auferat ab eo iram suam.
på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
19 Ne contendas cum pessimis, nec æmuleris impios:
Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
20 quoniam non habent futurorum spem mali, et lucerna impiorum extinguetur.
Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
21 Time Dominum, fili mi, et regem: et cum detractoribus non commiscearis:
Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
22 quoniam repente consurget perditio eorum: et ruinam utriusque quis novit?
Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände?
23 Hæc quoque sapientibus: Cognoscere personam in iudicio non est bonum.
Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
24 Qui dicunt impio: Iustus es: maledicent eis populi, et detestabuntur eos tribus.
Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
25 Qui arguunt eum, laudabuntur: et super ipsos veniet benedictio.
Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
26 Labia deosculabitur, qui recta verba respondet.
En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
27 Præpara foris opus tuum, et diligenter exerce agrum tuum: ut postea ædifices domum tuam.
Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
28 Ne sis testis frustra contra proximum tuum: nec lactes quemquam labiis tuis.
Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
29 Ne dicas: Quomodo fecit mihi, sic faciam ei: reddam unicuique secundum opus suum.
Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
30 Per agrum hominis pigri transivi, et per vineam viri stulti:
Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
31 et ecce totum repleverant urticæ, et operuerant superficiem eius spinæ, et maceria lapidum destructa erat.
Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
32 Quod cum vidissem, posui in corde meo, et exemplo didici disciplinam.
Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
33 Parum, inquam, dormies, modicum dormitabis, pauxillum manus conseres, ut quiescas:
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
34 et veniet tibi quasi cursor egestas, et mendicitas quasi vir armatus.
så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
