< Proverbiorum 12 >
1 Qui diligit disciplinam, diligit scientiam: qui autem odit increpationes, insipiens est.
Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
2 Qui bonus est, hauriet gratiam a Domino: qui autem confidit in cogitationibus suis, impie agit,
Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
3 Non roborabitur homo ex impietate: et radix iustorum non commovebitur.
Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
4 Mulier diligens, corona est viro suo: et putredo in ossibus eius, quæ confusione res dignas gerit.
En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
5 Cogitationes iustorum iudicia: et consilia impiorum fraudulenta:
De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
6 Verba impiorum insidiantur sanguini: os iustorum liberabit eos.
De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
7 Verte impios, et non erunt: domus autem iustorum permanebit.
De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
8 Doctrina sua noscetur vir: qui autem vanus et excors est, patebit contemptui.
I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
9 Melior est pauper et sufficiens sibi, quam gloriosus et indigens pane.
Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
10 Novit iustus iumentorum suorum animas: viscera autem impiorum crudelia.
Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
11 Qui operatur terram suam, satiabitur panibus: qui autem sectatur otium, stultissimus est. Qui suavis est in vini demorationibus, in suis munitionibus relinquit contumeliam.
Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
12 Desiderium impii munimentum est pessimorum: radix autem iustorum proficiet.
Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
13 Propter peccata labiorum ruina proximat malo: effugiet autem iustus de angustia.
Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
14 De fructu oris sui unusquisque replebitur bonis, et iuxta opera manuum suarum retribuetur ei.
Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
15 Via stulti recta in oculis eius: qui autem sapiens est, audit consilia.
Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
16 Fatuus statim indicat iram suam: qui autem dissimulat iniuriam, callidus est.
Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
17 Qui quod novit loquitur, index iustitiæ est: qui autem mentitur, testis est fraudulentus.
Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
18 Est qui promittit, et quasi gladio pungitur conscientiæ: lingua autem sapientium sanitas est.
Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
19 Labium veritatis firmum erit in perpetuum: qui autem testis est repentinus, concinnat linguam mendacii.
Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
20 Dolus in corde cogitantium mala: qui autem pacis ineunt consilia, sequitur eos gaudium.
De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
21 Non contristabit iustum quidquid ei acciderit: impii autem replebuntur malo.
Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
22 Abominatio est Domino labia mendacia: qui autem fideliter agunt, placent ei.
En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
23 Homo versatus celat scientiam: et cor insipientium provocat stultitiam.
En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
24 Manus fortium dominabitur: quæ autem remissa est, tributis serviet.
De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
25 Mœror in corde viri humiliabit illum, et sermone bono lætificabitur.
Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
26 Qui negligit damnum propter amicum, iustus est: iter autem impiorum decipiet eos.
Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
27 Non inveniet fraudulentus lucrum: et substantia hominis erit auri pretium.
Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
28 In semita iustitiæ, vita: iter autem devium ducit ad mortem.
På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.