Proverbiorum 11
1 Statera dolosa, abominatio est apud Dominum: et pondus æquum, voluntas eius.
Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl.
2 Ubi fuerit superbia, ibi erit et contumelia: ubi autem est humilitas, ibi et sapientia.
När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet.
3 Simplicitas iustorum diriget eos: et supplantatio perversorum vastabit illos.
De redligas ostrafflighet vägleder dem, men de trolösas vrånghet är dem till fördärv.
4 Non proderunt divitiæ in die ultionis: iustitia autem liberabit a morte.
Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden.
5 Iustitia simplicis diriget viam eius: et in impietate sua corruet impius.
Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige.
6 Iustitia rectorum liberabit eos: et in insidiis suis capientur iniqui.
De redligas rättfärdighet räddar dem, men de trolösa fångas genom sin egen lystnad.
7 Mortuo homine impio, nulla erit ultra spes: et expectatio solicitorum peribit.
När en ogudaktig dör, varder hans hopp om intet; ja, ondskans väntan bliver om intet.
8 Iustus de angustia liberatus est: et tradetur impius pro eo.
Den rättfärdige räddas ur nöden, och den ogudaktige får träda i hans ställe.
9 Simulator ore decipit amicum suum: iusti autem liberabuntur scientia.
Genom sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd bliva de rättfärdiga räddade.
10 In bonis iustorum exultabit civitas: et in perditione impiorum erit laudatio.
När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel.
11 Benedictione iustorum exaltabitur civitas: et ore impiorum subvertetur.
Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned.
12 Qui despicit amicum suum, indigens corde est: vir autem prudens tacebit.
Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla.
13 Qui ambulat fraudulenter, revelat arcana: qui autem fidelis est animi, celat amici commissum.
Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.
14 Ubi non est gubernator, populus corruet: salus autem, ubi multa consilia.
Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, där de rådvisa äro många, där går det väl.
15 Affligetur malo, qui fidem facit pro extraneo: qui autem cavet laqueos, securus erit.
En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg.
16 Mulier gratiosa inveniet gloriam: et robusti habebunt divitias.
En skön kvinna vinner ära, och våldsverkare vinna rikedom.
17 Benefacit animæ suæ vir misericors: qui autem crudelis est, etiam propinquos abiicit.
En barmhärtig man gör väl mot sig själv men den grymme misshandlar sitt eget kött.
18 Impius facit opus instabile: seminanti autem iustitiam merces fidelis.
Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet får en säker lön.
19 Clementia præparat vitam: et sectatio malorum mortem.
Den som står fast i rättfärdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager över sig död.
20 Abominabile Domino cor pravum: et voluntas eius in iis, qui simpliciter ambulant.
En styggelse för HERREN äro de vrånghjärtade, men de vilkas väg är ostrafflig behaga honom väl.
21 Manus in manu non erit innocens malus: semen autem iustorum salvabitur.
De onda bliva förvisso icke ostraffade, men de rättfärdigas avkomma får gå fri.
22 Circulus aureus in naribus suis, mulier pulchra et fatua.
Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett.
23 Desiderium iustorum omne bonum est: præstolatio impiorum furor.
Vad de rättfärdiga önska får i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas är vrede.
24 Alii dividunt propria, et ditiores fiunt: alii rapiunt non sua, et semper in egestate sunt.
Den ene utströr och får dock mer, den andre spar över hövan, men bliver allenast fattigare.
25 Anima, quæ benedicit, impinguabitur: et qui inebriat, ipse quoque inebriabitur.
Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.
26 Qui abscondit frumenta, maledicetur in populis: benedictio autem super caput vendentium.
Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer välsignelse.
27 Bene consurgit diluculo qui quærit bona: qui autem investigator malorum est, opprimetur ab eis.
Den som vinnlägger sig om vad gott är, han strävar efter nåd, men den son söker vad ont är, över honom kommer ock ont.
28 Qui confidit in divitiis suis, corruet: iusti autem quasi virens folium germinabunt.
Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola grönska likasom löv.
29 Qui conturbat domum suam, possidebit ventos: et qui stultus est, serviet sapienti.
Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta.
30 Fructus iusti lignum vitæ: et qui suscipit animas, sapiens est.
Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, och den som är vis, han vinner hjärtan.
31 Si iustus in terra recipit, quanto magis impius et peccator?
Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket mer då den ogudaktige och syndaren!
