< Liber Numeri 10 >
1 Locutusque est Dominus ad Moysen, dicens:
Och HERREN talade till Mose och sade:
2 Fac tibi duas tubas argenteas ductiles, quibus convocare possis multitudinem quando movenda sunt castra.
»Gör dig två trumpeter av silver; i drivet arbete skall du göra dem. Dessa skall du bruka, när menigheten skall sammankallas, och när lägren skola bryta upp.
3 Cumque increpueris tubis, congregabitur ad te omnis turba ad ostium tabernaculi fœderis.
När man stöter i dem båda, skall hela menigheten församla sig till dig, vid ingången till uppenbarelsetältet.
4 Si semel clangueris, venient ad te principes, et capita multitudinis Israel.
Men när man stöter allenast i den ena, skola hövdingarna, huvudmännen för Israels ätter, församla sig till dig.
5 Si autem prolixior atque concisus clangor increpuerit, movebunt castra primi qui sunt ad orientalem plagam.
Och när I blåsen en larmsignal, skola de läger bryta upp, som ligga österut.
6 In secundo autem sonitu et pari ululatu tubæ, levabunt tentoria qui habitant ad meridiem. et iuxta hunc modum reliqui facient, ululantibus tubis in profectionem.
Men när I blåsen larmsignal för andra gången, skola de läger bryta upp, som ligga söderut. När lägren skola bryta upp, skall man blåsa larmsignal,
7 Quando autem congregandus est populus, simplex tubarum clangor erit, et non concise ululabunt.
men när församlingen skall sammankallas, skolen I icke blåsa larmsignal, utan stöta i trumpeterna.
8 Filii autem Aaron sacerdotes clangent tubis: eritque hoc legitimum sempiternum in generationibus vestris.
Och Arons söner, prästerna, äro de som skola blåsa i trumpeterna. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte.
9 Si exieritis ad bellum de terra vestra contra hostes qui dimicant adversum vos, clangetis ululantibus tubis, et erit recordatio vestri coram Domino Deo vestro, ut eruamini de manibus inimicorum vestrorum.
Och om I, i edert land, dragen ut till strid mot någon eder ovän som angriper eder, så skolen I blåsa larmsignal med trumpeterna; härigenom skolen I då bringas i åminnelse inför HERRENS, eder Guds, ansikte, och I skolen så bliva frälsta ifrån edra fiender.
10 Si quando habebitis epulum, et dies festos, et calendas, canetis tubis super holocaustis, et pacificis victimis, ut sint vobis in recordationem Dei vestri. ego Dominus Deus vester.
Och när I haven en glädjedag och haven edra högtider och nymånader, skolen I stöta i trumpeterna, då I offren edra brännoffer och tackoffer; så skola de bringa eder i åminnelse inför eder Guds ansikte. Jag är HERREN, eder Gud.»
11 Anno secundo, mense secundo, vigesima die mensis elevata est nubes de tabernaculo fœderis:
I andra året, i andra månaden, på tjugonde dagen i månaden höjde sig molnskyn från vittnesbördets tabernakel.
12 profectique sunt filii Israel per turmas suas de deserto Sinai, et recubuit nubes in solitudine Pharan.
Då bröto Israels barn upp från Sinais öken och tågade från lägerplats till lägerplats; och molnskyn stannade i öknen Paran.
13 Moveruntque castra primi iuxta imperium Domini in manu Moysi.
Och när de nu första gången bröto upp, efter HERRENS befallning genom Mose,
14 Filii Iuda per turmas suas: quorum princeps erat Nahasson filius Aminadab.
var Juda barns läger under sitt baner det första som bröt upp, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Naheson, Amminadabs son.
15 In tribu filiorum Issachar fuit princeps Nathanael filius Suar.
Och anförare för den här som utgjordes av Isaskars barns stam var Netanel, Suars son.
16 In tribu Zabulon erat princeps Eliab filius Helon.
Och anförare för den här som utgjordes av Sebulons barns stam var Eliab, Helons son.
17 Depositumque est tabernaculum, quod portantes egressi sunt filii Gerson et Merari.
Därefter, sedan tabernaklet hade blivit nedtaget, bröto Gersons barn och Meraris barn upp och buro tabernaklet.
18 Profectique sunt et filii Ruben, per turmas et ordinem suum: quorum princeps erat Helisur filius Sedeur.
Därefter bröt Rubens läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Elisur, Sedeurs son.
19 In tribu autem filiorum Simeon, princeps fuit Salamiel filius Surisaddai.
Och anförare för den här som utgjordes av Simeons barns stam var Selumiel, Surisaddais son.
20 Porro in tribu Gad erat princeps Eliasaph filius Duel.
Och anförare för den här som utgjordes av Gads barns stam var Eljasaf, Deguels son.
21 Profectique sunt et Caathitæ portantes Sanctuarium. Tamdiu tabernaculum portabatur, donec venirent ad erectionis locum.
Därefter bröto kehatiterna upp och buro de heliga tingen, och de andra satte upp tabernaklet, innan dessa hunno fram.
22 Moverunt castra et filii Ephraim per turmas suas, in quorum exercitu princeps erat Elisama filius Ammiud.
Därefter bröt Efraims barns läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Elisama, Ammihuds son.
23 In tribu autem filiorum Manasse princeps fuit Gamaliel filius Phadassur.
Och anförare för den här som utgjordes av Manasse barns stam var Gamliel, Pedasurs son.
24 et in tribu Beniamin erat dux Abidan filius Gedeonis.
Och anförare for den här som utgjordes av Benjamins barns stam var Abidan, Gideonis son.
25 Novissimi castrorum omnium profecti sunt filii Dan per turmas suas, in quorum exercitu princeps fuit Ahiezer filius Ammisaddai.
Därefter bröt Dans barns läger upp under sitt baner, såsom eftertrupp i hela lägertåget, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Ahieser, Ammisaddais son.
26 In tribu autem filiorum Aser erat princeps Phegiel filius Ochran.
Och anförare för den här som utgjordes av Asers barns stam var Pagiel, Okrans son.
27 Et in tribu filiorum Nephthali princeps fuit Ahira filius Enan.
Och anförare för den här som utgjordes av Naftali barns stam var Ahira, Enans son.
28 Hæc sunt castra, et profectiones filiorum Israel per turmas suas quando egrediebantur.
I denna ordning bröto Israels barn upp, häravdelning efter häravdelning. Och de bröto nu upp.
29 Dixitque Moyses Hobab filio Raguel Madianitæ, cognato suo: Proficiscimur ad locum, quem Dominus daturus est nobis: veni nobiscum, ut benefaciamus tibi: quia Dominus bona promisit Israeli.
Och Mose sade till Hobab, som var son till midjaniten Reguel, Moses svärfader: »Vi bryta nu upp och tåga till det land om vilket HERREN har sagt: 'Det vill jag giva eder.' Följ du med oss, så vilja vi göra dig gott, ty HERREN har lovat Israel vad gott är.
30 Cui ille respondit: Non vadam tecum, sed revertar in terram meam, in qua natus sum.
Men han svarade honom: »Jag vill icke följa med, utan jag vill gå hem till mitt land och till min släkt.»
31 Et ille: Noli, inquit, nos relinquere: tu enim nosti in quibus locis per desertum castra ponere debeamus, et eris ductor noster.
Då sade han: »Ack nej, övergiv oss icke. Du vet ju bäst var vi kunna lägra oss i öknen; bliv du därför nu vårt öga.
32 Cumque nobiscum veneris, quidquid optimum fuerit ex opibus, quas nobis traditurus est Dominus, dabimus tibi.
Om du följer med oss, skola vi låta också dig få gott av det goda som HERREN gör mot oss.
33 Profecti sunt ergo de Monte Domini viam trium dierum, arcaque fœderis Domini præcedebat eos, per dies tres providens castrorum locum.
Så bröto de upp och tågade från HERRENS berg tre dagsresor. Och HERRENS förbundsark gick framför dem tre dagsresor, för att utse viloplats åt dem.
34 Nubes quoque Domini super eos erat per diem cum incederent.
Och HERRENS molnsky svävade över dem om dagen, när de bröto upp från sitt lägerställe.
35 Cumque elevaretur arca, dicebat Moyses: Surge Domine, et dissipentur inimici tui, et fugiant qui oderunt te, a facie tua.
Och så ofta arken bröt upp, sade Mose: »Stå upp, HERRE; må dina fiender varda förskingrade, och må de som hata dig fly för ditt ansikte.»
36 Cum autem deponeretur, aiebat: Revertere Domine, ad multitudinem exercitus Israel.
Och när den sattes ned, sade han: »Kom tillbaka, HERRE, till Israels ätters mångtusenden.»