Genesis 11
1 Erat autem terra labii unius, et sermonum eorumdem.
Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt.
2 Cumque proficiscerentur de oriente, invenerunt campum in terra Senaar, et habitaverunt in eo.
Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där.
3 Dixitque alter ad proximum suum: Venite, faciamus lateres, et coquamus eos igni. Habueruntque lateres pro saxis, et bitumen pro cæmento:
Och de sade till varandra: "Kom, låt oss slå tegel och bränna det." Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck.
4 et dixerunt: Venite, faciamus nobis civitatem et turrim, cuius culmen pertingat ad cælum: et celebremus nomen nostrum antequam dividamur in universas terras.
Och de sade: "Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden."
5 Descendit autem Dominus ut videret civitatem et turrim, quam ædificabant filii Adam,
Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.
6 et dixit: Ecce, unus est populus, et unum labium omnibus: cœperuntque hoc facere, nec desistent a cogitationibus suis, donec eas opere compleant.
Och HERREN sade: "Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.
7 Venite igitur, descendamus, et confundamus ibi linguam eorum, ut non audiat unusquisque vocem proximi sui.
Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål."
8 Atque ita divisit eos Dominus ex illo loco in universas terras, et cessaverunt ædificare civitatem.
Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att bygga på staden.
9 Et idcirco vocatum est nomen eius Babel, quia ibi confusum est labium universæ terræ: et inde dispersit eos Dominus super faciem cunctarum regionum.
Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.
10 Hæ sunt generationes Sem: Sem erat centum annorum quando genuit Arphaxad, biennio post diluvium.
Detta är berättelsen om Sems släkt. När Sem var hundra år gammal, födde han Arpaksad, två år efter floden.
11 Vixitque Sem postquam genuit Arphaxad, quingentis annis: et genuit filios et filias.
Och sedan Sem hade fött Arpaksad, levde han fem hundra år och födde söner och döttrar.
12 Porro Arphaxad vixit triginta quinque annis, et genuit Sale.
När Arpaksad var trettiofem år gammal, födde han Sela.
13 Vixitque Arphaxad postquam genuit Sale, trecentis tribus annis: et genuit filios et filias.
Och sedan Arpaksad hade fött Sela, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
14 Sale quoque vixit triginta annis, et genuit Heber.
När Sela var trettio år gammal, födde han Eber.
15 Vixitque Sale postquam genuit Heber, quadringentis tribus annis: et genuit filios et filias.
Och sedan Sela hade fött Eber, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
16 Vixit autem Heber triginta quatuor annis, et genuit Phaleg.
När Eber var trettiofyra år gammal, födde han Peleg.
17 Et vixit Heber postquam genuit Phaleg, quadringentis triginta annis: et genuit filios et filias.
Och sedan Eber hade fött Peleg, levde han fyra hundra trettio år och födde söner och döttrar.
18 Vixit quoque Phaleg triginta annis, et genuit Reu.
När Peleg var trettio år gammal, födde han Regu.
19 Vixitque Phaleg postquam genuit Reu, ducentis novem annis, et genuit filios et filias.
Och sedan Peleg hade fött Regu, levde han två hundra nio år och födde söner och döttrar.
20 Vixit autem Reu triginta duobus annis, et genuit Sarug.
När Regu var trettiotvå år gammal, födde han Serug.
21 Vixit quoque Reu postquam genuit Sarug, ducentis septem annis: et genuit filios et filias.
Och sedan Regu hade fött Serug, levde han två hundra sju år och födde söner och döttrar.
22 Vixit vero Sarug triginta annis, et genuit Nachor.
När Serug var trettio år gammal, födde han Nahor.
23 Vixitque Sarug postquam genuit Nachor, ducentis annis: et genuit filios et filias.
Och sedan Serug hade fött Nahor, levde han två hundra år och födde söner och döttrar.
24 Vixit autem Nachor viginti novem annis, et genuit Thare.
När Nahor var tjugunio år gammal, födde han Tera.
25 Vixitque Nachor postquam genuit Thare, centum decem et novem annis: et genuit filios et filias.
Och sedan Nahor hade fött Tera, levde han ett hundra nitton år och födde söner och döttrar.
26 Vixitque Thare septuaginta annis, et genuit Abram et Nachor, et Aran.
När Tera var sjuttio år gammal, födde han Abram, Nahor och Haran.
27 Hæ sunt autem generationes Thare: Thare genuit Abram, Nachor, et Aran. Porro Aran genuit Lot.
Och detta är berättelsen om Teras släkt. Tera födde Abram, Nahor och Haran. Och Haran födde Lot.
28 Mortuusque est Aran ante Thare patrem suum, in terra nativitatis suæ in Ur Chaldæorum.
Och Haran dog hos sin fader Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.
29 Duxerunt autem Abram et Nachor uxores: nomen uxoris Abram, Sarai: et nomen uxoris Nachor, Melcha filia Aran patris Melchæ, et patris Ieschæ.
Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.
30 Erat autem Sarai sterilis, nec habebat liberos.
Men Sarai var ofruktsam och hade inga barn.
31 Tulit itaque Thare Abram filium suum, et Lot filium Aran, filium filii sui, et Sarai nurum suam, uxorem Abram filii sui, et eduxit eos de Ur Chaldæorum, ut irent in terram Chanaan: veneruntque usque Haran, et habitaverunt ibi.
Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Sarai, som var hans son Abrams hustru; och de drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till Kanaans land; men när de kommo till Haran, bosatte de sig där.
32 Et facti sunt dies Thare ducentorum quinque annorum, et mortuus est in Haran.
Och Teras ålder blev två hundra fem år; därefter dog Tera i Haran.
