Psalmorum 46

1 In finem, filiis Core pro arcanis, Psalmus. Deus noster refugium, et virtus: adiutor in tribulationibus, quæ invenerunt nos nimis.

En visa, Korah barnas, om ungdomen, till att föresjunga. Gud är vår tillflykt och starkhet; en hjelp uti de stora bedröfvelser, som oss uppåkomne äro.

2 Propterea non timebimus dum turbabitur terra: et transferentur montes in cor maris.

Derföre frukte vi oss intet, om än verlden förginges, och bergen midt i hafvet sönko;

3 Sonuerunt, et turbatæ sunt aquæ eorum: conturbati sunt montes in fortitudine eius.

Om än hafvet rasade och svallade, så att för dess bullers skull bergen omkullföllo. (Sela)

4 Fluminis impetus lætificat civitatem Dei: sanctificavit tabernaculum suum Altissimus.

Likväl skall Guds stad lustig blifva med sina brunnar, der dens Högstas helga boningar äro.

5 Deus, in medio eius, non commovebitur: adiuvabit eam Deus mane diluculo.

Gud är när dem derinne; derföre skall han väl blifva. Gud hjelper honom bittida.

6 Conturbatæ sunt gentes, et inclinata sunt regna: dedit vocem suam, mota est terra.

Hedningarna måste förtvifla, och Konungariken falla; jorden måste förgås, då han sig höra låter.

7 Dominus virtutum nobiscum: susceptor noster Deus Iacob.

Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. (Sela)

8 Venite, et videte opera Domini, quæ posuit prodigia super terram:

Kommer, och ser Herrans verk, den på jordene sådana förstöring gör.

9 auferens bella usque ad finem terræ. Arcum conteret, et confringet arma: et scuta comburet igni:

Den örlig stillar i hela verldene, sönderbryter bågan, sönderbråkar spetsen, och uppbränner vagnarna med eld.

10 Vacate, et videte quoniam ego sum Deus: exaltabor in gentibus, et exaltabor in terra.

Varer stilla, och besinner att jag är Gud. Jag skall vinna pris ibland Hedningarna; jag skall vinna pris på jordene.

11 Dominus virtutum nobiscum: susceptor noster Deus Iacob.

Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. (Sela)