Lucam 2
1 Factum est autem in diebus illis, exiit edictum a Cæsare Augusto ut describeretur universus orbis.
Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.
2 Hæc descriptio prima, facta est a præside Syriæ Cyrino:
Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.
3 et ibant omnes ut profiterentur singuli in suam civitatem.
Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.
4 Ascendit autem et Ioseph a Galilæa de civitate Nazareth in Iudæam in civitatem David, quæ vocatur Bethlehem: eo quod esset de domo, et familia David,
Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen,
5 ut profiteretur cum Maria desponsata sibi uxore prægnante.
för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.
6 Factum est autem, cum essent ibi, impleti sunt dies ut pareret.
Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda.
7 Et peperit filium suum primogenitum, et pannis eum involvit, et reclinavit eum in præsepio: quia non erat eis locus in diversorio.
Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.
8 Et pastores erant in regione eadem vigilantes, et custodientes vigilias noctis super gregem suum.
I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord.
9 Et ecce Angelus Domini stetit iuxta illos, et claritas Dei circumfulsit illos, et timuerunt timore magno.
Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta.
10 Et dixit illis Angelus: Nolite timere: ecce enim evangelizo vobis gaudium magnum, quod erit omni populo:
Men ängeln sade till dem: »Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.
11 quia natus est vobis hodie Salvator, qui est Christus Dominus in civitate David.
Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren.
12 Et hoc vobis signum: Invenietis infantem pannis involutum, et positum in præsepio.
Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba.»
13 Et subito facta est cum Angelo multitudo militiæ cælestis laudantium Deum, et dicentium:
I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:
14 Gloria in altissimis Deo, et in terra pax hominibus bonæ voluntatis.
»Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!»
15 Et factum est, ut discesserunt ab eis Angeli in cælum: pastores loquebantur ad invicem: Transeamus usque Bethlehem, et videamus hoc verbum, quod factum est, quod Dominus ostendit nobis.
När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra: »Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss.»
16 Et venerunt festinantes: et invenerunt Mariam, et Ioseph, et infantem positum in præsepio.
Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som låg i krubban.
17 Videntes autem cognoverunt de verbo, quod dictum erat illis de puero hoc.
Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn.
18 Et omnes, qui audierunt, mirati sunt: et de his, quæ dicta erant a pastoribus ad ipsos.
Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.
19 Maria autem conservabat omnia verba hæc, conferens in corde suo.
Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta.
20 Et reversi sunt pastores glorificantes, et laudantes Deum in omnibus, quæ audierant, et viderant sicut dictum est ad illos.
Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem sagt.
21 Et postquam consummati sunt dies octo ut circumcideretur puer: vocatum est nomen eius Iesus, quod vocatum est ab Angelo priusquam in utero conciperetur.
När sedan åtta dagar hade gått till ända och han skulle omskäras, gavs honom namnet Jesus, det namn som hade blivit nämnt av ängeln, förrän han blev avlad i sin moders liv.
22 Et postquam impleti sunt dies purgationis eius secundum legem Moysi, tulerunt illum in Ierusalem, ut sisterent eum Domino,
Och när deras reningsdagar hade gått till ända, de som voro föreskrivna i Moses' lag, förde de honom upp till Jerusalem för att bära honom fram inför Herren,
23 sicut scriptum est in lege Domini: Quia omne masculinum adaperiens vulvam, sanctum Domino vocabitur.
enligt den föreskriften i Herrens lag, att »allt mankön som öppnar moderlivet skall räknas såsom helgat åt Herren»,
24 Et ut darent hostiam secundum quod dictum est in lege Domini par turturum, aut duos pullos columbarum.
så ock för att offra »ett par duvor eller två unga turturduvor», såsom stadgat var i Herrens lag.
25 Et ecce homo erat in Ierusalem, cui nomen Simeon, et homo iste iustus, et timoratus, expectans consolationem Israel, et Spiritus Sanctus erat in eo.
I Jerusalem levde då en man, vid namn Simeon, en rättfärdig och from man, som väntade på Israels tröst; och helig ande var över honom.
26 Et responsum acceperat a Spiritu Sancto, non visurum se mortem, nisi prius videret Christum Domini.
Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han icke skulle se döden, förrän han hade fått se Herrens Smorde.
27 Et venit in Spiritu in templum. Et cum inducerent puerum Iesum parentes eius, ut facerent secundum consuetudinem legis pro eo:
Han kom nu genom Andens tillskyndelse till helgedomen. Och när föräldrarna buro in barnet Jesus, för att så göra med honom som sed var efter lagen,
28 et ipse accepit eum in ulnas suas, et benedixit Deum, et dixit:
då tog också han honom i sin famn och lovade Gud och sade:
29 Nunc dimittis servum tuum Domine, secundum verbum tuum in pace:
»Herre, nu låter du din tjänare fara hädan i frid, efter ditt ord,
30 Quia viderunt oculi mei salutare tuum,
ty mina ögon hava sett din frälsning,
31 quod parasti ante faciem omnium populorum:
vilken du har berett till att skådas av alla folk:
32 Lumen ad revelationem gentium, et gloriam plebis tuæ Israel.
ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna, och en härlighet som skall givas åt ditt folk Israel.»
33 Et erat pater eius et mater mirantes super his, quæ dicebantur de illo.
Och hans fader och moder förundrade sig över det som sades om honom.
34 Et benedixit illis Simeon, et dixit ad Mariam matrem eius: Ecce positus est hic in ruinam, et in resurrectionem multorum in Israel: et in signum, cui contradicetur:
Och Simeon välsignade dem och sade till Maria, hans moder: »Se, denne är satt till fall eller upprättelse för många i Israel, och till ett tecken som skall bliva motsagt.
35 et tuam ipsius animam pertransibit gladius ut revelentur ex multis cordibus cogitationes.
Ja, också genom din själ skall ett svärd gå. Så skola många hjärtans tankar bliva uppenbara.»
36 Et erat Anna prophetissa, filia Phanuel, de tribu Aser: hæc processerat in diebus multis, et vixerat cum viro suo annis septem a virginitate sua.
Där fanns ock en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon var kommen till hög ålder; i sju år hade hon levat med sin man, från den tid då hon var jungfru,
37 Et hæc vidua usque ad annos octoginta quattuor: quæ non discedebat de templo, ieiuniis, et obsecrationibus serviens nocte, ac die.
och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Och hon lämnade aldrig helgedomen, utan tjänade där Gud med fastor och böner, natt och dag.
38 Et hæc, ipsa hora superveniens, confitebatur Domino: et loquebatur de illo omnibus, qui expectabant redemptionem Israel.
Hon kom också i samma stund tillstädes och prisade Gud och talade om honom till alla dem som väntade på förlossning för Jerusalem.
39 Et ut perfecerunt omnia secundum legem Domini, reversi sunt in Galilæam in civitatem suam Nazareth.
Och när de hade fullgjort allt som var stadgat i Herrens lag, vände de tillbaka till sin stad, Nasaret i Galileen.
40 Puer autem crescebat, et confortabatur plenus sapientia, et gratia Dei erat in illo.
Men barnet växte upp och blev allt starkare och uppfylldes av vishet; och Guds nåd var över honom.
41 Et ibant parentes eius per omnes annos in Ierusalem, in die sollemni Paschæ.
Nu plägade hans föräldrar årligen vid påskhögtiden begiva sig till Jerusalem.
42 Et cum factus esset annorum duodecim, ascendentibus illis Ierosolymam secundum consuetudinem diei festi,
När han var tolv år gammal, gingo de också dit upp, såsom sed var vid högtiden.
43 consummatisque diebus, cum redirent, remansit puer Iesus in Ierusalem, et non cognoverunt parentes eius.
Men när de hade varit med om alla högtidsdagarna och vände hem igen, stannade gossen Jesus kvar i Jerusalem, utan att hans föräldrar lade märke därtill.
44 Existimantes autem illum esse in comitatu, venerunt iter diei, et requirebant eum inter cognatos, et notos.
De menade att han var med i ressällskapet och vandrade så en dagsled och sökte efter honom bland fränder och vänner.
45 Et non invenientes, regressi sunt in Ierusalem, requirentes eum.
När de då icke funno honom, vände de tillbaka till Jerusalem och sökte efter honom.
46 Et factum est, post triduum invenerunt illum in templo sedentem in medio doctorum, audientem illos, et interrogantem eos.
Och efter tre dagar funno de honom i helgedomen, där han satt mitt ibland lärarna och hörde på dem och frågade dem;
47 Stupebant autem omnes, qui eum audiebant, super prudentia, et responsis eius.
och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad över hans förstånd och hans svar.
48 Et videntes admirati sunt. Et dixit mater eius ad illum: Fili, quid fecisti nobis sic? Ecce pater tuus, et ego dolentes quærebamus te.
När de nu fingo se honom där, förundrade de sig högeligen; och hans moder sade till honom: »Min son, varför gjorde du oss detta? Se, din fader och jag hava sökt efter dig med stor oro.»
49 Et ait ad illos: Quid est quod me quærebatis? Nesciebatis quia in his, quæ Patris mei sunt, oportet me esse?
Då sade han till dem: »Varför behövden I söka efter mig? Vissten I då icke att jag bör vara där min Fader bor?»
50 Et ipsi non intellexerunt verbum, quod locutus est ad eos.
Men de förstodo icke det som han talade till dem.
51 Et descendit cum eis, et venit Nazareth: et erat subditus illis. Et mater eius conservabat omnia verba hæc in corde suo.
Så följde han med dem och kom ned till Nasaret; och han var dem underdånig. Och hans moder gömde allt detta i sitt hjärta.
52 Et Iesus proficiebat sapientia, et ætate, et gratia apud Deum, et homines.
Och Jesus växte till i ålder och vishet och nåd inför Gud och människor Eller: Och Jesus växte upp och växte till i vishet och nåd osv.
