< Exodus 30 >

1 Facies quoque altare ad adolendum thymiama, de lignis setim,
Du skall ock göra ett rökaltare till rökning, af furoträ;
2 habens cubitum longitudinis, et alterum latitudinis, id est, quadrangulum, et duos cubitos in altitudine. Cornua ex ipso procedent.
En aln långt och bredt, rätt fyrakant, och två alnar högt, med sin horn;
3 Vestiesque illud auro purissimo, tam craticulam eius, quam parietes per circuitum, et cornua. Faciesque ei coronam aureolam per gyrum,
Och skall öfverdraga det med klart guld, dess tak, och dess väggar allt omkring, och dess horn; och skall göra en krans af guld deromkring;
4 et duos annulos aureos sub corona per singula latera, ut mittantur in eos vectes, et altare portetur.
Och två gyldene ringar under kransen på båda sidor, att man må sätta der stänger uti, och bärat dermed.
5 Ipsos quoque vectes facies de lignis setim, et inaurabis.
Stängerna skall du ock göra af furoträ, och med guld öfverdraga dem;
6 Ponesque altare contra velum, quod ante arcum pendet testimonii coram propitiatorio quo tegitur testimonium, ubi loquar tibi.
Och skall sätta det inför förlåten, som hänger för vittnesbördsens ark, och för nådastolen, som är på vittnesbördet; dädan vill jag betyga dig.
7 Et adolebit incensum super eo Aaron, suave fragrans, mane. Quando componet lucernas, incendet illud:
Och Aaron skall derpå röka godt rökverk hvar morgon, när han reder lamporna till.
8 et quando collocabit eas ad vesperum, uret thymiama sempiternum coram Domino in generationes vestras.
Sammalunda när han upptänder lamporna om aftonen, skall han ock röka sådana rök. Det skall vara den dageliga röken för Herranom när edra efterkommande.
9 Non offeretis super eo thymiama compositionis alterius, nec oblationem, et victimam, nec libabitis libamina.
I skolen ingen främmande rök göra deruppå, och intet bränneoffer, ej heller spisoffer, och intet drickoffer offra deruppå.
10 Et deprecabitur Aaron super cornua eius semel per annum, in sanguine quod oblatum est pro peccato, et placabit super eo in generationibus vestris. Sanctum sanctorum erit Domino.
Och Aaron skall på dess horn försona en tid om året, med syndoffrens blod till försoning. Sådana försoning skall ske en gång årliga när edra efterkommande; ty det är Herranom det aldrahelgasta.
11 Locutusque est Dominus ad Moysen, dicens:
Och Herren talade med Mose, och sade:
12 Quando tuleris summam filiorum Israel iuxta numerum, dabunt singuli pretium pro animabus suis Domino, et non erit plaga in eis, cum fuerint recensiti.
När du räknar hufvuden af Israels barn, då skall hvar och en gifva Herranom försoning för sina själ, på det dem icke skall vederfaras en plåga, när de räknade varda.
13 Hoc autem dabit omnis qui transit ad nomen, dimidium sicli iuxta mensuram templi. Siclus viginti obolos habet. Media pars sicli offeretur Domino.
Och skall hvar och en, som med är i talet, gifva en half sikel, efter helgedomsens sikel. En sikel gäller tjugu gera. Sådana half sikel skall vara Herrans häfoffer.
14 Qui habetur in numero, a viginti annis et supra, dabit pretium.
Den som i talet är ifrå tjugu år och derutöfver, han skall gifva Herranom häfoffer.
15 Dives non addet ad medium sicli, et pauper nihil minuet.
Den rike skall icke mer gifva, och den fattige icke mindre i dem halfva siklenom, som man gifver Herranom till ett häfoffer, för deras själars försoning.
16 Susceptamque pecuniam, quæ collata est a filiis Israel, trades in usus tabernaculi testimonii, ut sit monimentum eorum coram Domino, et propitietur animabus eorum.
Och du skall sådana försonings penningar taga af Israels barnom, och lägga dem till Guds tjenste i vittnesbördsens tabernakel, så att det är Israels barnom en åminnelse för Herranom, att han låter försona sig öfver deras själar.
17 Locutusque est Dominus ad Moysen, dicens:
Och Herren talade med Mose, och sade:
18 Facies et labrum æneum cum basi sua ad lavandum: ponesque illud inter tabernaculum testimonii et altare. Et missa aqua,
Du skall ock göra ett tvättekar af koppar med en kopparfot, till att två utaf; och skall sätta det emellan vittnesbördsens tabernakel och altaret, och låta der vatten uti;
19 lavabunt in ea Aaron, et filii eius manus suas ac pedes,
Att Aaron och hans söner två deras händer och fötter derutur.
20 quando ingressuri sunt tabernaculum testimonii, et quando accessuri sunt ad altare, ut offerant in eo thymiama Domino,
När de gå in uti vittnesbördsens tabernakel, skola de tvätta sig med vatten, att de icke måga dö; eller då de nalkas till altaret, till att tjena Herranom med rökoffer.
21 ne forte moriantur. Legitimum sempiternum erit ipsi, et semini eius per successiones.
De skola tvätta sina händer och fötter, på det att de icke skola dö. Det skall dem ett evigt sätt vara, honom och hans säd i deras efterkommandom.
22 Locutusque est Dominus ad Moysen,
Och Herren talade med Mose, och sade:
23 dicens: Sume tibi aromata, primæ myrrhæ et electæ quingentos siclos, et cinnamomi medium, id est, ducentos quinquaginta siclos, calami similiter ducentos quinquaginta,
Tag dig aldrabästa speceri, aldraädlesta myrrham, femhundrade siklar, och canel halft så mycket, femtio och tuhundrad, och calamus desslikes femtio och tuhundrad,
24 casiæ autem quingentos siclos in pondere sanctuarii, olei de olivetis mensuram hin:
Och casia femhundrad, efter helgedomsens sikel; och oljo af oljoträ ett hin;
25 faciesque unctionis oleum sanctum, unguentum compositum opere unguentarii,
Och gör en helig smörjooljo efter apothekarekonst.
26 et unges ex eo tabernaculum testimonii, et arcam testamenti,
Och du skall dermed smörja vittnesbördsens tabernakel; vittnesbördsens ark;
27 mensamque cum vasis suis, et candelabrum, et utensilia eius, altaria thymiamatis,
Bordet med all sin tyg; ljusastakan med sin tyg; rökaltaret;
28 et holocausti, et universam supellectilem quæ ad cultum eorum pertinet.
Bränneoffersaltaret med all sin tyg; och tvättekaret med sin fot;
29 Sanctificabisque omnia, et erunt Sancta sanctorum: qui tetigerit ea, sanctificabitur.
Och skall alltså viga dem, att de blifva det aldrahelgasta; ty den som vill komma dervid, han måste vara vigd.
30 Aaron et filios eius unges, sanctificabisque eos, ut sacerdotio fungantur mihi.
Aaron och hans söner skall du ock smörja, och viga dem mig till Prester.
31 Filiis quoque Israel dices: Hoc oleum unctionis sanctum erit mihi in generationes vestras.
Och du skall tala med Israels barn, och säga: Denna oljan skall vara mig en helig smörjelse när edra efterkommande.
32 Caro hominis non ungetur ex eo, et iuxta compositionem eius non facietis aliud, quia sanctificatum est, et sanctum erit vobis.
På menniskokropp skall hon icke gjuten varda, och skall ej heller någon sådana göras; ty hon är helig, derföre skall hon vara eder helig.
33 Homo quicumque tale composuerit, et dederit ex eo, alieno, exterminabitur de populo suo.
Den som gör en sådana eller gifver enom androm deraf, han skall utrotad varda utu sitt folk.
34 Dixitque Dominus ad Moysen: Sume tibi aromata, stacten et onycha, galbanum boni odoris, et thus lucidissimum, æqualis ponderis erunt omnia:
Och Herren sade till Mose: Tag dig speceri, balsam, stacten, galban, och rent rökelse, så mycket af det ena som af det andra;
35 faciesque thymiama compositum opere unguentarii, mistum diligenter, et purum, et sanctificatione dignissimum.
Och gör der rökverk af efter apothekarekonst bemängdt, så att det är klart till helighet.
36 Cumque in tenuissimum pulverem universa contuderis, pones ex eo coram tabernaculo testimonii, in quo loco apparebo tibi. Sanctum sanctorum erit vobis thymiama.
Och stöt det till pulfver, och du skall lägga det inför vittnesbördet, in uti vittnesbördsens tabernakel; dädan jag dig betyga skall. Det skall vara eder det aldrahelgasta.
37 Talem compositionem non facietis in usus vestros, quia sanctum est Domino.
Och ett sådant rökverk skolen I icke göra eder; utan det skall vara dig heligt Herranom.
38 Homo quicumque fecerit simile, ut odore illius perfruatur, peribit de populis suis.
Den som ett sådant gör, till att röka dermed, den skall utrotad varda utu sitt folk.

< Exodus 30 >