Psalmorum 72
1 Psalmus, in Salomonem.
Av Salomo. Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen.
2 [Deus, judicium tuum regi da, et justitiam tuam filio regis; judicare populum tuum in justitia, et pauperes tuos in judicio.
Han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt.
3 Suscipiant montes pacem populo, et colles justitiam.
Bergen bäre frid åt folket, så ock höjderna, genom rättfärdighet.
4 Judicabit pauperes populi, et salvos faciet filios pauperum, et humiliabit calumniatorem.
Han skaffe rätt åt de betryckta i folket, han frälse de fattiga och krosse förtryckaren.
5 Et permanebit cum sole, et ante lunam, in generatione et generationem.
Dig frukte man, så länge solen varar, och så länge månen skiner, från släkte till släkte.
6 Descendet sicut pluvia in vellus, et sicut stillicidia stillantia super terram.
Han vare lik regnet som faller på ängen, lik en regnskur som vattnar jorden.
7 Orietur in diebus ejus justitia, et abundantia pacis, donec auferatur luna.
I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes.
8 Et dominabitur a mari usque ad mare, et a flumine usque ad terminos orbis terrarum.
Må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar.
9 Coram illo procident Æthiopes, et inimici ejus terram lingent.
För honom buge sig öknens inbyggare, och hans fiender slicke stoftet.
10 Reges Tharsis et insulæ munera offerent; reges Arabum et Saba dona adducent:
Konungarna från Tarsis och havsländerna hembäre skänker, konungarna av Saba och Seba bäre fram gåvor.
11 et adorabunt eum omnes reges terræ; omnes gentes servient ei.
Ja, alla konungar falle ned för honom, alla hedningar tjäne honom.
12 Quia liberabit pauperem a potente, et pauperem cui non erat adjutor.
Ty han skall rädda den fattige som ropar och den betryckte och den som ingen hjälpare har.
13 Parcet pauperi et inopi, et animas pauperum salvas faciet.
Han skall vara mild mot den arme och fattige; de fattigas själar skall han frälsa.
14 Ex usuris et iniquitate redimet animas eorum, et honorabile nomen eorum coram illo.
Ifrån förtryck och våld skall han förlossa deras själ, och deras blod skall aktas dyrt i hans ögon.
15 Et vivet, et dabitur ei de auro Arabiæ; et adorabunt de ipso semper, tota die benedicent ei.
Må han leva; må man föra till honom guld från Saba. Ständigt bedje man för honom, alltid välsigne man honom.
16 Et erit firmamentum in terra in summis montium; superextolletur super Libanum fructus ejus, et florebunt de civitate sicut fœnum terræ.
Ymnigt växe säden i landet, ända till bergens topp; dess frukt må susa likasom Libanons skog; och folk blomstre upp i städerna såsom örter på marken.
17 Sit nomen ejus benedictum in sæcula; ante solem permanet nomen ejus. Et benedicentur in ipso omnes tribus terræ; omnes gentes magnificabunt eum.
Hans namn förblive evinnerligen; så länge solen skiner, fortplante sig hans namn. Och i honom välsigne man sig; alla hedningar prise honom säll.
18 Benedictus Dominus Deus Israël, qui facit mirabilia solus.
Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som allena gör under!
19 Et benedictum nomen majestatis ejus in æternum, et replebitur majestate ejus omnis terra. Fiat, fiat.]
Och lovat vare hans härliga namn evinnerligen, och hela jorden vare full av hans ära! Amen, Amen.
20 Defecerunt laudes David, filii Jesse.
Slut på Davids, Isais sons, böner. Tredje boken
