< Psalmorum 6 >
1 In finem, in carminibus. Psalmus David. Pro octava. [Domine, ne in furore tuo arguas me, neque in ira tua corripias me.
En Psalm Davids, till att föresjunga på åtta stränger. Ack! Herre, straffa mig icke i dina vrede, och näps mig icke i dine grymhet.
2 Miserere mei, Domine, quoniam infirmus sum; sana me, Domine, quoniam conturbata sunt ossa mea.
Herre, var mig nådelig, ty jag är svag; hela mig, Herre, ty mine ben äro förskräckte;
3 Et anima mea turbata est valde; sed tu, Domine, usquequo?
Och min själ är svårliga förskräckt; ack! Herre, huru länge?
4 Convertere, Domine, et eripe animam meam; salvum me fac propter misericordiam tuam.
Vänd dig, Herre, och undsätt mina själ; hjelp mig för dina mildhets skull.
5 Quoniam non est in morte qui memor sit tui; in inferno autem quis confitebitur tibi? (Sheol )
Ty i döden tänker man intet på dig; ho vill tacka dig i helvete? (Sheol )
6 Laboravi in gemitu meo; lavabo per singulas noctes lectum meum: lacrimis meis stratum meum rigabo.
Jag är så trött af suckande; jag gör mina säng flytande i hela nattene, och väter mitt lägre med mina tårar.
7 Turbatus est a furore oculus meus; inveteravi inter omnes inimicos meos.
Mitt ansigte är förfallet af sorg, och är gammalt vordet; ty jag varder trängd på alla sidor.
8 Discedite a me omnes qui operamini iniquitatem, quoniam exaudivit Dominus vocem fletus mei.
Viker ifrå mig, alle ogerningsmän; ty Herren hörer min gråt.
9 Exaudivit Dominus deprecationem meam; Dominus orationem meam suscepit.
Herren hörer mina bön; mina bön anammar Herren.
10 Erubescant, et conturbentur vehementer, omnes inimici mei; convertantur, et erubescant valde velociter.]
Alle mine fiender komme på skam, och förskräckes svårliga; vände sig tillbaka, och komme på skam hasteliga.