< Psalmorum 47 >
1 In finem, pro filiis Core. Psalmus. [Omnes gentes, plaudite manibus; jubilate Deo in voce exsultationis:
För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Klappen i händerna, alla folk, höjen jubel till Gud med fröjderop.
2 quoniam Dominus excelsus, terribilis, rex magnus super omnem terram.
Ty HERREN är den Högste, fruktansvärd är han, en stor konung över hela jorden.
3 Subjecit populos nobis, et gentes sub pedibus nostris.
Han tvingar folk under oss och folkslag under våra fötter.
4 Elegit nobis hæreditatem suam; speciem Jacob quam dilexit.
Han utväljer åt oss vår arvedel, Jakobs, hans älskades, stolthet. (Sela)
5 Ascendit Deus in jubilo, et Dominus in voce tubæ.
Gud har farit upp under jubel, HERREN, under basuners ljud.
6 Psallite Deo nostro, psallite; psallite regi nostro, psallite:
Lovsjungen Gud, lovsjungen; lovsjungen vår konung, lovsjungen.
7 quoniam rex omnis terræ Deus, psallite sapienter.
Ty Gud är konung över hela jorden; lovsjungen honom med en sång.
8 Regnabit Deus super gentes; Deus sedet super sedem sanctam suam.
Gud är nu konung över hedningarna, Gud har satt sig på sin heliga tron.
9 Principes populorum congregati sunt cum Deo Abraham, quoniam dii fortes terræ vehementer elevati sunt.]
Folkens ypperste hava församlat sig till att bliva ett Abrahams Guds folk. Ty Gud tillhöra de som äro jordens sköldar; högt är han upphöjd.