< Psalmorum 47 >

1 In finem, pro filiis Core. Psalmus. [Omnes gentes, plaudite manibus; jubilate Deo in voce exsultationis:
En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Klapper med händerna, all folk, och fröjdens Gudi med gladsamma röst.
2 quoniam Dominus excelsus, terribilis, rex magnus super omnem terram.
Ty Herren, den Aldrahögste, är förskräckelig, en stor Konung på hela jordene.
3 Subjecit populos nobis, et gentes sub pedibus nostris.
Han skall tvinga folk under oss, och Hedningar under våra fötter.
4 Elegit nobis hæreditatem suam; speciem Jacob quam dilexit.
Han utväljer oss till en arfvedel, Jacobs härlighet, den han älskar. (Sela)
5 Ascendit Deus in jubilo, et Dominus in voce tubæ.
Gud är uppfaren med fröjd, och Herren med klar basun.
6 Psallite Deo nostro, psallite; psallite regi nostro, psallite:
Lofsjunger, lofsjunger Gudi; lofsjunger, lofsjunger vårom Konung.
7 quoniam rex omnis terræ Deus, psallite sapienter.
Ty Gud är Konung på hela jordene. Lofsjunger honom förnufteliga.
8 Regnabit Deus super gentes; Deus sedet super sedem sanctam suam.
Gud är Konung öfver Hedningarna. Gud sitter på sinom helga stol.
9 Principes populorum congregati sunt cum Deo Abraham, quoniam dii fortes terræ vehementer elevati sunt.]
Förstarne ibland folken äro församlada till ett folk Abrahams Gudi; ty Gud är fast upphöjd, när herrarna på jordene.

< Psalmorum 47 >