< Psalmorum 107 >

1 Alleluja. [Confitemini Domino, quoniam bonus, quoniam in sæculum misericordia ejus.
Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
2 Dicant qui redempti sunt a Domino, quos redemit de manu inimici, et de regionibus congregavit eos,
Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
3 a solis ortu, et occasu, ab aquilone, et mari.
Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
4 Erraverunt in solitudine, in inaquoso; viam civitatis habitaculi non invenerunt.
De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
5 Esurientes et sitientes, anima eorum in ipsis defecit.
Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
6 Et clamaverunt ad Dominum cum tribularentur, et de necessitatibus eorum eripuit eos;
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
7 et deduxit eos in viam rectam, ut irent in civitatem habitationis.
Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
8 Confiteantur Domino misericordiæ ejus, et mirabilia ejus filiis hominum.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
9 Quia satiavit animam inanem, et animam esurientem satiavit bonis.
Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
10 Sedentes in tenebris et umbra mortis; vinctos in mendicitate et ferro.
De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
11 Quia exacerbaverunt eloquia Dei, et consilium Altissimi irritaverunt.
Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
12 Et humiliatum est in laboribus cor eorum; infirmati sunt, nec fuit qui adjuvaret.
Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
13 Et clamaverunt ad Dominum cum tribularentur; et de necessitatibus eorum liberavit eos.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
14 Et eduxit eos de tenebris et umbra mortis, et vincula eorum dirupit.
Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
15 Confiteantur Domino misericordiæ ejus, et mirabilia ejus filiis hominum.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
16 Quia contrivit portas æreas, et vectes ferreos confregit.
Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
17 Suscepit eos de via iniquitatis eorum; propter injustitias enim suas humiliati sunt.
De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
18 Omnem escam abominata est anima eorum, et appropinquaverunt usque ad portas mortis.
De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
19 Et clamaverunt ad Dominum cum tribularentur, et de necessitatibus eorum liberavit eos.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
20 Misit verbum suum, et sanavit eos, et eripuit eos de interitionibus eorum.
Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
21 Confiteantur Domino misericordiæ ejus, et mirabilia ejus filiis hominum.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
22 Et sacrificent sacrificium laudis, et annuntient opera ejus in exsultatione.
Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
23 Qui descendunt mare in navibus, facientes operationem in aquis multis:
De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
24 ipsi viderunt opera Domini, et mirabilia ejus in profundo.
De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
25 Dixit, et stetit spiritus procellæ, et exaltati sunt fluctus ejus.
När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
26 Ascendunt usque ad cælos, et descendunt usque ad abyssos; anima eorum in malis tabescebat.
Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
27 Turbati sunt, et moti sunt sicut ebrius, et omnis sapientia eorum devorata est.
Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
28 Et clamaverunt ad Dominum cum tribularentur; et de necessitatibus eorum eduxit eos.
Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
29 Et statuit procellam ejus in auram, et siluerunt fluctus ejus.
Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
30 Et lætati sunt quia siluerunt; et deduxit eos in portum voluntatis eorum.
Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
31 Confiteantur Domino misericordiæ ejus, et mirabilia ejus filiis hominum.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
32 Et exaltent eum in ecclesia plebis, et in cathedra seniorum laudent eum.
Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
33 Posuit flumina in desertum, et exitus aquarum in sitim;
De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
34 terram fructiferam in salsuginem, a malitia inhabitantium in ea.
Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
35 Posuit desertum in stagna aquarum, et terram sine aqua in exitus aquarum.
Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
36 Et collocavit illic esurientes, et constituerunt civitatem habitationis:
Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
37 et seminaverunt agros et plantaverunt vineas, et fecerunt fructum nativitatis.
Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
38 Et benedixit eis, et multiplicati sunt nimis; et jumenta eorum non minoravit.
Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
39 Et pauci facti sunt et vexati sunt, a tribulatione malorum et dolore.
De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
40 Effusa est contemptio super principes: et errare fecit eos in invio, et non in via.
Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
41 Et adjuvit pauperem de inopia, et posuit sicut oves familias.
Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
42 Videbunt recti, et lætabuntur; et omnis iniquitas oppilabit os suum.
Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
43 Quis sapiens, et custodiet hæc, et intelliget misericordias Domini?]
Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.

< Psalmorum 107 >