Psalmorum 101

1 Psalmus ipsi David. [Misericordiam et judicium cantabo tibi, Domine; psallam,

En Psalm Davids. Om nåd och rätt vill jag sjunga; och dig, Herre, lofsäga.

2 et intelligam in via immaculata: quando venies ad me? Perambulabam in innocentia cordis mei, in medio domus meæ.

Jag handlar försigteliga och redeliga med dem som mig tillhöra, och vandrar troliga i mitt hus.

3 Non proponebam ante oculos meos rem injustam; facientes prævaricationes odivi; non adhæsit mihi

Jag tager mig ingen ond sak före; jag hatar öfverträdaren, och låter honom icke när mig blifva.

4 cor pravum; declinantem a me malignum non cognoscebam.

Ett vrångt hjerta måste vika ifrå mig; den onda lider jag icke.

5 Detrahentem secreto proximo suo, hunc persequebar: superbo oculo, et insatiabili corde, cum hoc non edebam.

Den sin nästa hemliga baktalar, honom förgör jag; den der storlåtig är och högt sinne hafver, honom lider jag icke.

6 Oculi mei ad fideles terræ, ut sedeant mecum; ambulans in via immaculata, hic mihi ministrabat.

Mine ögon se efter de trogna i landena, att de måga när mig bo; och hafver gerna fromma tjenare.

7 Non habitabit in medio domus meæ qui facit superbiam; qui loquitur iniqua non direxit in conspectu oculorum meorum.

Falskt folk håller jag icke i mitt hus; ljugare trifvas icke när mig.

8 In matutino interficiebam omnes peccatores terræ, ut disperderem de civitate Domini omnes operantes iniquitatem.]

Bittida förgör jag alla ogudaktiga i landena, att jag må utrota alla ogerningsmän utu Herrans stad.